Äntligen kan jag läsa och skriva igen.

Hur så kan man undra.

Ja tyvärr så är det mina sorgebarn till glasögon som gått sönder igen för vilken gång in ordning. Kan snart inte räkna de otaliga ggr jag fått lämna in dom. Senast var i december.

Och då jag inte har dom ser jag inte läsa. Dom gamla som visserligen är hela och fina till skillnad mot dom nyare är för svaga just då jag ska läsa så det är så jobbigt försöka anstränga sej att se text. Går bra på håll men läsa, icke.

 

Då glasögonen inte är mer än knappt två år gamla så är det väldigt frustrerande då dom går sönder.

Det är mittenbiten, som ligger över näsan och näs-stöden som går utav.

Och då ska det ändå vara av titan, påstår dom i alla fall.

Fick lämna in dom i måndags och fick tillbaka dom igår kväll.

 

Jag var heligt förb****d då jag åkte in dit i måndags. Är så less på eländet och tycker inte jag blir bemött på bra sätt. Första gångne dom gick sönder var dom inte ens ett år. Och sen har jag sprungit dit var och varannan månad för att få både glas fastskruvat som lossnat hela tiden och sen då näs-stödet som gått av minst fyra ggr på ett år.

Och det ska kallas kvalitet. Har försökt få nån sorts ersättning men inte lyckats få gehör för det nån gång utan bara fått lämna in dom för lagning, visserligen kostnadsfritt, dom skulle bara vågat be om betalt, men inget annat.

Nu i måndags så fick jag först prata med en ung ny tjej som inte verkade alls förstå så då bad jag om en som var mer erfaren. Men vad hjälpte det. Fick lämna in dom och hon skulle nämna åt dom som lagade om vilka problem det varit men tal om ersättning...icke det.

 

Skrev även ett brev till tillverkaren men fick aldrig nått svar därifrån. Dom vill inte kännas vid nått problem.

Jag har haft liknande glasögon sen början av 80-talet och aldrig nånsin haft detta bekymmer.

 

Igår då jag skulle hämta dom så hade tillverkaren lämnat en ”stor” present till mej som plåster på såren. Vad ??? Ja gissa. Jo två st biobiljetter. Vilket jäkla hån.

Hade lust bara slänga dom på hon i butiken men det var ju inte hennes fel.

Men glad? Nä inte det minsta.

 

Så när jag gick därifrån så sa jag till henne att nu var det sista gången jag kom dit, för alltid. Där kommer jag inte sätta min fot mer.

Om man köper glasögon som kostar 11 000 kr förväntar man sej kvalitet. Inte att man redan efter ett år måste in för att dom gått sönder. Och det är inget jag gjort för att dom gått sönder heller. Jag har bara haft dom på näsan. Kanske det var meningen dessa glasögon skulle ligga i fodralet och inte användas. Inte vet jag. För dom verkar inte tåla normal användning i alla fall.

Men nu går jag nån annanstans då det är dags för nya och om dom går sönder igen.

För så här går det inte fortsätta.

Så Synsam har sett mej för sista gången och där har jag gått sen slutet av – 70 talet och varit hur nöjd som helst med. Men nu är det slut med det.

Finns ju andra optiker som kanske har bättre kundbemötande och mer kvalitet på glasögonen.

 

Vädret har varit trist sista dagarna. Blev superhalt igen. Och det som var så fint före. Så nu har man varit tvungen hålla sej inne i två dagar då det inte gått ta nån runda.

Igår hade jag frisörbesök men då det var för halt fick Henrik skjutsa mej dit. Jag hade tänkt gå men det var bara glömma.

Efter klippningen så blev jag väldigt silvrig i håret. Mina ljusa slingor som jag haft klipptes bort och fram kom mina silverfärgade naturliga slingor.

Som maken sa, nu är du lika silver som valpen blir.

Kan ju vara bra. Då matchar vi varann. Det heter ju sådan herre sådan hund så.

 

Vovven är nu endast fyra dagar gammal och jag har ännu inte sett hur han ser ut. Hon skulle fota honom lite längre fram då dom öppnat ögonen så jag får en bild på den lilla lurviga valpen.

Än så är dom ju rätt svarta , för även silver/gråa pudlar föds svarta men blir sen silver/grå.

Och hon trodde att hannarna blir just silver medan tiken såg ut bli det som kallas blå.

Är så spännande och jag ser så fram emot det. Hoppas veckorna går fort nu så det snart blir dags få hälsa på. Längtar så .

 

Annars rullar det på som vanligt men jag har haft lite tufft med avvänjningen just sista två dagarna.

Har ju tagit bort två tabletter hittills nu på bara två veckor så igår och idag känns det lite jobbigt med både smärta och abstinensen. Men jag bytte då plåster en dag tidigare än det ska och då kändes det lite bättre.

Vaknade i natt efter endast en timmes sömn då benet tog så väldigt ont. Men jag tjurade och låg kvar och försökte tänka på nått roligt och trevligt och efter 2 timmar somnade jag om till slut och fick ihop mina 5-6 timmars nattsömn ändå.

Drömde om hundar , massor av pudlar som sprang omkring runt om mej. Var väl därför jag sov så gott till slut.

Så egentligen hade jag tänkt försöka ta bort sista pillret från och med i morgon men det lär nog bli svårt.

Måste nog ta det lite saktare än jag gjort hittills.

Både smärtan och abstinensen blir för tuff annars.

Tror ju att det plåster jag har är lite för svagt nu då jag plockat bort två av tre tabletter. Så jag får höra vad han säger läkaren då vi ska ha telefonkontakt nästa vecka.

Den läkare som skrev ut plåstren trodde ju också att jag kanske måste öka styrkan på plåstren men hon ville ju att pillren skulle minskas först. Och nu är ju två borta så.

 

Känner mej rätt så nöjd då jag klarat den biten även om det inte känts helt lätt. Tur man har sån

vilja . Och plåstret har ju trots allt gett mej sömnen tillbaka, även om det var lite si och så just i natt. Och bara det gör ju att jag hanterar smärtan betydligt bättre.

Och nu då jag bytt det en dag tidigare så hann jag inte tappa effekten som jag tyckte det blev förra veckan då jag lät det gå exakt sju dagar. Då kände jag tydligt att effekten avtagit och smärtan kom tillbaka med full kraft.

Nu hann jag hejda det och om jag får ett starkare plåster kanske jag lättare får bort sista pillret också. För pillret gör ingen bra smärtlindring och då ska det bort.

 

Är så nöjd med den lindring plåstret ger , så lite smärta är länge sen jag haft. Inte lika nöjd som då jag hade två piller kvar men ändå mer nöjd än med tre piller och inget plåster. Och framför allt mer smärtlindrad och mer sömn.

Det är guld värd det för en silverräv som väntar på en silver valp.