Kasper ... min nya bästa vän ♥

Ny vecka och nya utmaningar. Nej inte direkt men ny vecka i alla fall.

Livet just nu är så skönt att leva och jag känner mej så tillfreds. Lille Kasper har min fulla uppmärksamhet dag som natt och jag bara älskar den lilla killen. Han ger mej all den lycka och glädje jag behöver och är för nu det viktigaste som finns. Han finns där vid min sida och följer mej överallt.

Precis som Tessan gjorde och det gör mej såååå glad. Jag kan inte nog säga hur go och fin han är.

Vi har under de 10 dagar han varit hos oss redan knutit ett sånt band oss emellan och jag känner hans fulla uppskattning av mej tillbaka.

Det är det allra bästa med djur. Dom tar en för den man är och gillar en utan döma.

 

Jag känner att jag är viktig i hans liv precis som han i mitt. Den lilla valpen är en sån härlig liten hund att man inte kan annat än älska honom. Och han har lagat mitt trasiga hjärta och gjort mej hel igen.

 

I helgen har vi pysslat med lite hundvård som klippa klor och bada honom. Allt gick bra förutom att kamma efter badet. Det var han inte överförtjust i utan skulle äta upp kammen. Men det gick ändå , Veronica hjälpte mej hålla honom så jag fick föna och kamma. Han blev så fin och pälsen så fluffig igen. Han har ju varit ute mycket och rullat runt i det torra gräset så det var behövligt med ett litet bad. Fastnar lite mindre torrgräs då han är fluffig.

 

Vi har även tagit små korta promenader för att träna lite med att gå i koppel och det går bättre och bättre. Han är ju tuff och nyfiken så det är rätt lätt locka med honom. Han går hyfsat fint redan nu och accepterar halsband och koppel fint.

 

Även rumsrenhets-träningen går framåt och han är så duktig redan på visa att han behöver gå ut och vi har lyckats undvika allt för många olyckor. Nån enstaka då vi slarvat med uppmärksamma att det är på G men det är inte mer än så. Duktiga killen.

 

Han äter också bra och det är då skönt då det var en mardröm med Tessan. Hon åt aldrig bra.

Så jag har haft svårt slappna av just med matbiten och varit lite av en hönsmamma. Men nu då jag vet att han äter så kan även jag slappna av lite. Inte helt men nästan.

 

Mysigaste stunden på hela dagen det är då vi ska titta på TV om kvällen. Då står Kasper och studsar och ska upp i min famn och där parkerar han sej sen resten av kvällen till dess jag ska gå och sova själv. Vi myser båda två. Och han ska sitta hos mej annars piper han. Bara matte duger än så länge.

 

Sen sover han själv i sin bädd till runt 5-6 tiden då vi går ut och rastar honom. Efter det brukar han få komma till sängen och sova en stund och det har han också koll på . Vet att han får det så då står han bara och väntar på få komma upp. Sen sover vi nån timme till alla tre. Jag , Kasper och Henrik.

 

 

 

Det är ju jag som har hand om Kasper mest och det märks att det är mej han håller koll på. Jag skulle t.ex. gå en längre runda själv idag då vi tagit en kort med honom och Henrik skulle gå hem och ta han med. Men se den gubben gick inte. Han vägrade gå då jag inte kom med och då Henrik skulle bära honom så gnällde han så hjärtskärande att jag inte kunde gå . Så jag fick följa med ända hem och sen gå iväg. När jag väl gått gick det bra men vila det gick inte förrän jag kom tillbaka och han fick ligga bredvid mej. Jag är ju som hans nya mamma liksom.

 

Men det känns då som han funnit sej väl hos oss och att han ser oss som hans nya familj.

Henrik tycker det är mysigt då han kommer hem och Kasper springer fram och vill ”pussas” , som Tessan alltid gjorde. Även han har saknat en hund i huset. Och då Veronica varit iväg kommer han också glatt springande och möter.

 

Den största skillnaden mellan Kasper och Tessan det är att han är så oblyg och nyfiken och väldigt lekfull. Inte rädd och försiktig som hon var. Och sen matbiten, där är det dag och natt.

Han är en helt annan vovve och har en helt annan personlighet.

Lika olika som syskon i en familj kan vara. Behöver bara titta på mina tre för att se tre helt olika individer.

Känns bra det och han fyller väl sin plats i mitt hjärta. Min nya bästa vän ♥.

 

   

 

Idag har jag bokat tid på djursjukhuset för vaccinering. Han ska ha en spruta till den 9 maj då det gått fyra veckor sen den första vaccineringen. Var med lite blandade känslor att ringa och boka tid. För sista gången vi var dit var ingen rolig dag precis.

Så det kändes lite så där. Men nu är det ju inte för att han är sjuk eller så utan bara för den obligatoriska vaccineringen.

 

 

Imorgon blir det en tidig morgon då jag ska till tandläkaren redan klockan 7,40. Ska få min bettskena. Få se hur det ska gå sova med den. Måste ju ge det en chans då mina tänder verkligen behöver den pga alla sprickor jag bitit sönder under alla år av tandgnissel.

Var nog på tiden införskaffa en sån.

 

Har även varit och lämnat blodprov inför en röntgen jag ska på nästa måndag. Ska då göra den scanning jag väntat på av kroppspulsådern. Är också det med blandade känslor. Var först tveksam om jag verkligen ville veta. Men läkaren jag träffade sist bestämde åt mej och då accepterade jag det. Känns okej nu.

 

Veckan annars är inte så mycket mer än mysa, gosa, leka och busa med Kasper. Det är ju trots allt han som är prio ett i alla lägen nu. Min lilla goa fina söta älskade valp ♥ ♥

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0