Efter flera nätter utan nån sömn som är att räkna med så tog till slut tröttheten över och jag slocknade. Jag har ju inte varit särskilt alert senaste dagarna då det inte blivit mer än ca 1,5-2 timmars sömn om nätterna så man har varit zombielik på dan. Inte har det hjälpt att försöka med avslappning och annat som sägs hjälpa till heller.

Men igår kväll då tog till slut tröttheten överhanden och jag knoppade in redan vi halv 12 tiden, jag som brukar sitta uppe till tre-tiden...minst.

Men jag hade då suttit och tittat på en film men mindes inte vad jag såg på så då tänkte jag att nu skulle det kanske gå att somna in. Så jag gick till sängs och tände inte ens sänglampan utan la mej direkt och försökte somna. Och somnade gjorde jag relativt fort....för att vara mej vill säga. Låg väl en dryg halvtimme och försökte hitta bästa läget innan jag inte minns mer.

Vaknade sen upp redan kl 2 men då ar jag endast upp på toa utan att tända och kröp sen ner under täcket rätt snabbt igen. Och faktiskt lyckades jag somna om.

Sov sen till klockan var halv 7 utan att vakna ens då gubben steg upp och skulle iväg till jobbet.

Gissa om det kändes konstigt.

Och vilken smärta i ben och rygg. För nu hade all smärtlindring gått ur kroppen helt så det blev upp och ta sina piller direkt och sen vänta en stund på effekten innan det ar dags för frukost.

Blir ju lite för länge mellan tabletterna då jag sover längre men samtidigt så gör ju sömnen mej mer vaken och rappare i tanken så det var bra. Mindre zombie alltså.

Helgen har förflutit i lugnets tecken med inte särskilt stora utsvävningar. Promenader och Tv-tittande och god mat är väl vad man kan säga.

I lördags lyxade vi till med en älgstek och en god rödvinssås gjorde jag till den. Var väldigt gott.

Igår var gubben en sväng och kollade då Viggo skulle testa lite skridsko-åkning. Jag orkade inte följa med denna gång tyvärr men en annan gång ska jag gå med och titta också. Gick bra åka för honom efter en stund så nu verkar han taggad och börja åka. Tidigare har han inte velat kämpa då han ramlat så har han gett upp. Men nu verkade han tydligen mer sugen på lära sej så jag måste bara med nästa gång. Minns ju hur vi själva stått vid isen i många år och tittat på dom dom först lärde sej åka och sen började med hockey. Man har stått och frusit häcken av sej många ggr under dessa år.

Blir skoj nu följa barnbarnets bana .

Idag väckte jag upp dottern för att hon skulle gå med på rundan då maken jobbar fm. Hon väntar ju ännu på besked om när hennes nya utbildning börjar.

Tur var det att hon gick med för Tessan vägrade till slut gå alls. Vi började då kolla om hon hade nått i tassen för det har verkat så tidigare några gånger att höger framtass tar ont. Men då har vi inte sett nått men nu hittade vi en konstigt klump mellan trampdynan på tassen i störlek med en ärta. Inte undra på att hon inte ville gå. Vi visste då inte vad det var men dottern fick bära henne sista biten för hon rent vägrade gå. Väl hemma undersökte vi tassen och såg då att det var en tova inkletad i kåda som låg tajt inklämd mellan trampdynan. Veronica lyckades till slut få lös den med hjälp av klippmaskinen. Tur att det var en kådaklump och inget annat. Den satt väldigt hårt fast i hennes lurv mellan trampdynorna så det har säkert slitit i håret då hon gått. Inte undra på att hon ibland velat stanna upp.

Nu verkar det ändå som om allt är borta men hon är samtidigt lite öm där. Så det blir nog plocka fram en socka i morgon så det inte far smuts och grus där nu då allt hår också är bortrensat med klumpen.

Efter en sväng till affären idag så är nu tanten slut i rygg och ben. Så få se om det blir nån sömn i natt. Brukar inte ha sån tur att det blir mer än en natt i taget och nu då benet värker mer igen så lär det bli tufft. Men jag ska försöka tänka positivt och inte tänka att det INTE går.

För säkert är att sömn ger mej mer energi orka med smärtan och allt än då jag är trött. För smärtcentrum sitter i knoppen och är knoppen slut blir smärtan mer svårhanterlig.
Så även om jag idag har lika mycket smärta som igår är det lättare hantera då jag känner mej pigg. Och så får jag hoppas det blir fler dagar. Om det nu inte kommer lågtryck igen.