Ser ljuset åter.....

Se ljuset igen. Ja så kan man sammanfatta eländet. Efter att ha haft tre jobbiga dagar och lika många jobbiga nätter så är det ändå lite lite bättre idag.

Har inte haft ork eller lust till mycket då smärtan varit tuff och ilsken. Satte igång ordentligt i fredags då vi hade en hundvård-dag.

 

Tessan var i behov av bad och klippning då hon är inne i en tovperiod just för tillfället.

Jag började lite smått tidigare under veckan att klippa svansen och öronen. Sen tog Veronica och plockade inne i öronen och vi rengjorde dom.

Efter det blev det tassarna som Veronica också fixade i torsdag.

Men sen återstod resten av hunden som skulle klippas helt och hållet.

Jag var inte i form men det fick jag lägga åt sidan för nu var det ett måste . Visst skulle Veronica kunna fixa det men jag ville göra det själv då jag tycker det är rätt kul med hundklipp.

 

Eftersom hon var rätt så tovig tog det tid komma igenom hela pälsen. Så mellan varven fick jag gå och lägga mej på soffan då det tog alldeles för ont i ryggen och benet att jag inte klarade stå upp. Sen upp igen och fortsätta. Så höll jag på och medan jag låg tog Veronica vid och hjälpte till.

Till slut efter ca 1,5 timmes klippning var vi äntligen klar. Till både Tessans och min lättnad.

Och vad jag hade ont i arm/armbåge också. Det var tungt hålla i klippmaskinen då min arm inte är i bästa skick. Sen hur rygg och ben kändes är ju lätt gissa.

 

Så kvällen i fredags var inte kul och knappast natten heller. Sov väl ca 1,5 timme den natten. Så man var som en zombie hela dagen. Hade ingen energi alls. Orkade inte ens ta den obligatoriska rundan. Var inte ens lönt försöka.

Så det var en lång dag med mycket smärta som bara eskalerade. Som vanligt då jag gjort sånt som kroppen inte gillar. Och det blir ofta värre och värre i två dagar för att sen börja backa lite och klinga av toppen .

 

Fast natten mot söndag var lika illa. Blev väl inte somna förrän runt halv 4 snåret och sen vaknade jag flera ggr så det blev väl 2,5 timme totalt.

Tur då att vi fick barnbarns-besök på söndag fm så man kom upp och fick en liten barnbarns-injektion. Dom får alltid gamla farmor piggna till och glömma smärtan för en stund och bar njuta av de små liven.

Dom är guld värd. Blev en trevlig fm och jag gjorde småplättar till lunch åt dom efter Viggos önskemål. Sen sa han att ”vad duktig du är farmor som kan göra små plättar” …. hur stolt och glad blir man inte då. Gokillen♥♥

Molly ♥ är som vanligt väldigt energisk och hinner lite här och där. Tänk om man fick lite energi av henne, det vore inte dumt det.

Hon är så söt och charmig lilltösen♥.

 

Blev sen en tur ut till Kallax för att hälsa på gamle far. Egentligen hade jag för ont men då vi brukar hälsa på varje vecka ville jag inte hoppa över det. Det är trots allt enda gången jag kommer hemifrån en stund så den vill jag inte skippa.

 

Söndag em tog vi sen en promenad då vi inte gjorde det på morgonen eftersom barnbarnen kom . Trodde då att det skulle gå utan problem då jag vilat en dag men ack vad jag bedrog mej.

Gick hyfsat drygt halva sträckan. Men sen var det tvärnit. Vi fick stanna upp flera ggr för att benen vägrade gå. Det tog så dj***la ont att jag helst velat lägga mej ner på stället.

Henrik tyckte då att nu får du ringa efter ”bärgning” som han kallar det. Ringa efter Veronica så hon skulle hämta mej med bil. Tyvärr hade varken jag eller han med nån telefon så det gick inte. Jag som aldrig brukar gå utan den. Så det var bara bita ihop och stappla sej hem i sakta mak. Och sakta gick det men vi kom hem till slut med mycket om och men.

 

Natten sen blev lite bättre med hela 3 timmars sömn.

Och då jag sen tog mej ut på rundan med vovven idag så var det med lite lättare ben. Jag gick själv idag då Henrik hade däckjobb men med telefonen för säkerhets skull. Ifall han måste bärga mej. Men denna gång gick det utan att benet tog stopp och visserligen tog det ont men inte så ont att jag var tvungen stanna. Tror att jag går lite saktare då jag går själv och det var nog bra. Det var ju härligt väder med -3 grader och solsken. En härlig höstdag och jag njöt av att gå.

Att det sen inte tog lika ont var ju bara ett plus.

 

Så nu kanske hundklippet i ryggen ger sej för denna gång. För jag tror ju att det är det som fällde mej dessa dagar . Inte för att jag väl är i superform annars heller men då det blir tvärilsket och sånt då jag gjort nått vet jag ju att det ger sej efter nån dag.

Den ”vanliga” smärtan den är svårare komma i fas med.

 

 
 

Jag kör TENS två ggr per dag i minst en timme åt gången. Det känns bra så länge jag har den på men så fort jag stänger av den kommer smärtan tillbaka med sån kraft att det är som en käftsmäll. Så om det funkar det vet jag inte. Hade ju hoppas på mer varaktig verkan och inte bara just då den sitter på. Men det kanske kommer. Jag ska ju köra i tre månader och sen utvärdera det tillsammans med sjukgymnasten. Har bara haft den i 2 veckor än så det är väl för tidigt säga om det är effektivt eller inte.

Men då jag sitter/halvligger framför TV-n på kvällen så är det skönt sätta på den för då stör det ut bensmärtan för en stund. Den är oftast som värst då på kvällen eftersom man varit i farten på dagen.

Och då kan man koppla av en stund och slipper sitta med benet rakt upp i luften som annars är det enda som får smärtan lätta.

 

Nu blir det ta det lugnt resten av dagen för i morgon ska jag till frissan och klippa lurvet lite. Måste orka sitta den stund det tar. Nu ska jag bara klippa då jag ju nyss gjort slingor. Om det är väder så ska jag promenera dit , är endast 4 km dit så det brukar funka. Sen får jag se om jag orkar gå hem också. Annars får jag ta bussen.

Men det blir i morgon det och då kanske jag är ännu piggare än idag.

Tänk om jag kan få sova lite i natt. Det vore inte helt fel.

 

 

 

 

 

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0