Ja ljuset det varade inte länge. Mörkret kom tillbaka som en fet smäll igår eftermiddag mitt i hängande av tvätt. Hade då tvättat en tredje maskin som skulle hängas och hade tömt den och så ramlade några plagg ner på golvet och jag knäade för att plocka upp det. Då var det som om nån högg en kniv in i ryggslutet och jag höll inte på kunna resa mej upp . Lyckades så ta mej upp och gå till köksbänken men då tog det stopp. Kunde inte räta mej helt utan stod och lutade mej mot bänken och kunde inte röra mej. Det skar i ryggen som om kniven vreds om sakta sakta.

Fy F*N så ont det tog . Veronica hade som tur var hunnit hem och fick assistera mej med rullatorn.

 

Kunde till slut ta mej iväg till sängen men då jag gick kändes det som om jag endast hade ett ben. Kände inte var jag hade högra benet.

Kunde så lägga mej ner och sen blev det ligga på först värmedyna ett tag och sen på med TENS.

Till slut kunde jag hitta benet igen och jag kunde stappla mej fram med hjälp av kryckorna. Utan var det inte ens lönt försöka då benet var alldeles för vingligt och svagt.

 

Hur kunde det bli så här då mitt i allt. Ja jag funderade länge på vad eftersom jag ju på morgonen tyckte det värsta från hundklippet hade gett med sej.

Då maken kom hem påminde han mej om att jag försökt lyfta en hundmatspåse på dan som jag skulle flytta på och att jag då tyckt den var tung. Den vägde 7 kilo och jag lyckades inte lyfta upp den utan släpade den dit den skulle och förmodligen gillade inte min rygg den övningen.

Jag hade ju som vanligt för bråttom och kunde inte vänta på att nån annan flyttade på säcken utan jag gjorde det själv …..som vanligt .

Är huvudet dumt får kroppen lida.....rent bokstavligt minst sagt.

 

Så hela kvällen var en en ren plåga. Minsta rörelse tog så ont att det svartnade för ögonen.

Och natten sen , den ska vi inte ens snacka om. Blev väl kanske 1-1,5 timmes sömn totalt och då inte nån bra sömn. Kunde inte ligga annat än på rygg för sida och halvliggande på mage som jag annars ligger gick inte alls. Och sova på rygg har jag svårt för. Men det var enda läget som inte högg i ryggen.

 

Så när det blev morgon så var jag allt annat än pigg. Som en urvriden trasa.

Sen bara ta sej upp ur sängen var ett helt företag. Fick stånka och stöna för att rulla runt och trycka mej upp. Gå utan kryckor gick inte utan benet var fortfarande vingligt och svagt så det var bara släpa med dom vart jag går.

 

Idag skulle jag dessutom till frissan så det blev sitta länge i en het dusch för att om möjligt mjuka upp ryggen och få lite av smärtan lätta. Måste ju kunna sitta den timme det brukar ta.

Hade haft planer på att promenera in till Gammelstad men idag var det bara glömma. Hade nog inte klarrat det så maken fick ställa upp skjutsa mej. Sa då att jag kunde prova gå hem istället men det tyckte han inte var nån bra ide. Han sa att då får jag bara hämta upp dej någon annanstans så glöm det.

Klarade ändå av hyfsat sitta även om det var väldigt plågsamt. Men det är alltid trevligt komma till frissan och få bli lite ompysslad så hon lyckades prata bort lite av min smärta. Men hon sa när jag kom att hon tyckte jag såg lite plågad ut.

 

Nu är det i alla fall avklarat och det frisyren är fixad. Nu blir det inte mycket mera idag för ryggen strejkar och säger ”ligg ner din dumma kärring”-

Hugget är inte lika vasst som igår men det finns kvar ännu. Så jag stapplar runt med kryckorna en dag till inne också. Brukar ju annars klara mej utan dom då jag bara är hemma.

För hemma kan jag lägga mej om det blir jobbigt och jag har ju väggarna ta fast i om det behövs. Men just nu räcker inte det då balansen är usel eftersom benet inte är med på noterna.

Känns precis som om benet är bort mellan varven och att det känns som om man går på bomull eller hur jag nu ska beskriva känslan.

 

Nu hoppas jag detta ras ….blir kortvarigt då ju raset efter hundklippet var på väg att släppa sitt grepp.

Men det verkar som jag aldrig kan slappna av och tro att jag är på rätt väg. För varje gång jag tror det kommer nästa ras och sen nästa och nästa.

Aldrig får man vara riktigt glad.