Nu var jag nog lite för stursk som trodde att allt var bra. Det är bättre men inte alls bra kunde jag konstatera i natt. I natt blev det nämligen inge sömn igen. En stund fram på morgonkvisten men inte mer än 2 timmar totalt. Det ville sej inte alls i natt. Benet bråkade och ville inte vara på min sida alls. Så som vanligt ett steg tillbaka. Inte för att det är så konstigt egentligen. Vem hade trott att allt skulle lösa sej så enkelt????

Nå bara ta nya tag och se det som det är. Inte tro att allt är meningslöst även om det kändes lätt så i natt. Så idag är ja allt annat än utvilad.

Sen blev det inte somna om heller då vi hade väntat oss att åka och se barnbarnet på skridskor men fick i elfte timmen veta att han var sjuk. Hade jag vetat det innan hade jag nog låtit bli stiga upp så tidigt och gjort ett försök somna en stund.

Men då man ändå var uppe så klädde vi oss och gav ut på rundan.

Den gick inte lika lätt idag som igår. Igår var betydligt mer sprutt på gammel-benen.

Fick stanna upp några gånger då smärtan blev för stark för att inte tippa. Och jag hann stanna i tid så rundan blev avklarad utan större bravader.

Väl hemma var det dags sätta på elektroderna i ryggslutet och hoppas på det bästa. Jag ger inte upp bara för att det blev ett bakslag i natt. Var ju väntat så . Hade inte trott att det överhuvudtaget skulle fungera så snart som det ändå gjort. Att det sen inte funkar alla dagar och nätter är kanske nått jag får ta. För om det blir nån natt som blir fel gör ju inget bara det inte blir varje natt igen.

Så jag är full av hopp och tro på TENS trots allt. Det känns bra då den sitter där och jag skulle nog kunna gå omkring med den hela tiden för den tar bort den värsta toppen riktigt effektivt.

Inte helt smärtfritt men till en acceptabel nivå. En nivå jag orkar med.

Förstår nu att det är lite så här det skulle kunna vara om jag fått inopererat den stimulator jag skulle ha fått för drygt 7,5 år sedan. Den skulle nog ha funkat på liknande sätt bara det att den skulle vara invärtes och kanske gjort ännu mer störande för smärtpunkterna. TENS ligger ju utanpå huden och den ryggmärgsstimulator den var tänkt skulle ligga inne mot ryggraden.

Tyvärr var det ju den operationen som gjorde mej ännu sämre än jag redan var då jag fick min ryggmärg punkterad. Och som gav mej dubbelsidig hjärnblödning.

Nu är det länge sen men ibland kommer det över en och man tänker tillbaka på hur tufft det var komma igen efter detta.

Har fått förfrågan om jag vill ha en ny remiss till smärtkliniken för att om möjligt göra om den operation men där är jag benhård. Nej och åter nej. Nog med misslyckade operationer för min del.

Törs helt enkelt inte en gång till.

För det som skulle ge mej smärtlindring i ben och rygg gav mej mer smärta och svagheter jag inte hade innan som kom efter hjärnblödningen.

Därför är det inget alternativ nu och inte sen heller.

Tror inte jag har turen på min sida .

Så därför är jag mer villig testa det som ligger på utsidan och som jag sagt tidigare så känns det bra medan elektroderna sitter där dom ska. Jag får smärtlindring för en stund. Och det är ju det som var tanken. På längre sikt är förhoppningen att det ska bli en mer varaktig effekt .

Så nu håller jag tummarna för att natten som kommer inte blir som i natt. Är då trött så det räcker och blir över och då kanske inte smärtan vinner.

Får väl köra TENS lite längre och hoppas det tar udden av det onda. Jag vill och hoppas så på det och att det ska mynna ut i en långvarig lindrande effekt som får min sömnstörning räta till sej och om det går också bli mer smärtlindrad , komma till ”normalontläget”. Det jag klarar av.