Ein-stein = en sten

Dr Einstein ( en sten !! ) i farten igen .

Hur?

Ja gissa två ggr. Eftersom det inte blev av med en runda på morgonen igår så var tanken gå en runda på eftermiddagen utan vovven som ju ska vila sin tass.

Hade då ett paket att hämta inne i Gammelstad så då bestämde jag mej för att gå dit. Enkel väg är det drygt 4 km.

Sa till dottern att jag ringer om jag inte orkar gå hem.

Väl i G-stad så är det en liten liten uppförsbacke mot affären.... som Mount Everest för mej.....och då jag skulle upp för den så högg det till i ryggslutet så jag ar tvungen stanna upp. Hade ju kunnat gå runt affären och gått in andra vägen så hade jag sluppit backen och jag hade kunnat ta den längre flackare backen som också finns där men vem har påstått att jag brukar vara särskilt smart?? Inte jag i alla fall.

Nåväl upp kom jag till sist med mycket möda och stort besvär. Och ont det hade jag. Det högg ordentligt i ländryggen för varje steg. Men på plan mark var det inte så jobbigt bara jag tog korta steg.

Hämtade så ut mitt paket och testade sen hur det skulle funka att gå hem också.

Gick en km ca sen tog det alldeles för ont och jag insåg att jag inte skulle palla med gå hela vägen. Så jag fick ge upp och ringa dottern som kommenterade ” så du ska sluta vara envis nu”.

 

 
 

Anledningen till att jag gav upp var att jag kände att om jag fortsätter kanske jag förstör för mej själv inför lördag då jag måste palla med sitta i flera timmar.

Vill inte behöva ta på ryggbältet för att orka med utan vill ju vara fin i klänning utan ett fult bälte utanpå.....åtminstone en gång per år få vara som andra.

Så jag tänkte alltså till lite men det var så dags. Hade ju redan ont så inte en sekund för tidigt.

 

Kvällen och natten sen ska vi inte ens tala om. Blev en lååång smärtsam historia med ytterst lite vila. Försökte ett antal ggr slappna av och sova men benet och ryggen var inte med på noterna. Så till slut var det falla till föga och stoppa i sej ett starkpiller för att få lite vila.

Somnade då tungt …..snarkade visst också enligt gubben.....och fick ca tre timmars vila.

 

Smärtan i ben och rygg hade förstås inte enbart med rundan till G-stad att göra . Jag har ju också stått och bakat lite i två dagar. Även om jag inte kört nått storbak så har det uppenbarligen varit påfrestande för den svaga rygg jag har . Tar ju sin tid även om jag gjort långpannekaka som ju är enklare och snabbare. Men diska undan tar ju också sin tid vare sej man gör en stor eller liten kaka.

Men det var ju så roligt. Älskar ju baka.

Kanske inte det lämpligaste just nu men nu är det gjort och inget göra åt det.

 

Så inte undra på att ryggen blev sur.

 

Nu ska jag försöka hålla mej i skinnet de få dagar som är till lördag......försöka åtminstone. Så jag kan ha lite trevligt en utekväll.

Är ju endast en gång per år så det är rligt ha nått se fram emot. Brukar vara riktigt trevligt och bara det komma ut för mej är en stor sak. Jag som är hemma hela tiden och inte träffar så mycket folk behöver en utekväll nån gång.
Och om jag har nått jag verkligen vill göra brukar det gå fast jag har ont. För smärtan den finns alltid där mer eller mindre....oftast mer.....men den går att skuffa undan för en stund om man har roligt. Och tur är väl det.

 

Har lekt mannekäng för dottern idag för att besluta om klädval och nu är vi överens om vilken det blir. I skoväg har jag inte nån valmöjlighet då jag inte kan ha vilka skor som helst. Klarar inte klackar då ryggen får fel vinkel. Men jag har en snygg stövel som funkar så den får det bli.

 

Blev alltså ingen morgonrunda idag heller då både jag och vovven behöver vila. Tur det att även hon har behov av lite vila så jag fick en anledning hoppa över. Men jag ska säga att det kryper lite i kroppen av abstinens då jag nästan aldrig brukar hoppa över den dagliga rundan.

Men idag var det befogat och jag löd.

Imorgon får jag se om det känns bättre så kanske jag tar en kortare runda. Men inte om det är hugg fortfarande. Det har jag lovat mej själv.

 

 

 

 

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0