Efter en hemsk kväll med fruktansvärd bensmärta så lyckades jag till slut få lite sömn . Visserligen med lite hjälp av den starka medicin jag har ta till men ändå. Så runt 2 – halv 3 tiden sov jag tungt.

Hörde inte ens då maken steg upp för att gå till jobbet vid femtiden.

Vaknade först då klockan var halv 7 och vovven ville ut.

Kändes skönt fått lite vila ändå . Även om den var med medicinens hjälp.

 

Efter frukost var jag så pass alert att jag tyckte det var dags för en utmaning . Ge sej ut på den dagliga rundan som legat i träda denna vecka.

Väckte dottern för säkerhets skull då jag inte vågade ge mej ut själv. Utifall att.

Gick hyfsat att gå trots att föret inte var perfekt. Var lite moddigt och halt på sina ställen. Men min nya rullator kändes otroligt stabila och rullade lättare än den gamla.

Min gamla var nog rätt slut ändå.

 

Promenaden blev skön men inte hellång då dottern vägrade låta mej gå hela vägen. Hon påpekade hur det skulle sluta så vi vek av och gick den kortare som blir ungefär halva den långa sträckan .

Och tur var då det. Då vi kom till skolan som ligger några hundra meter från vårt hus kände jag att det var precis jag skulle orka hem.

Så visst hade hon rätt i att det räckte med den kortare rundan. Även om det kändes som ett litet nederlag. Men positivt var ändå att jag nu orkade rundan lättare och utan missöden-. Ibland får man erkänna att andra vet bättre.

 

 

En tur till affären blev det sen efter en stunds återhämtning. Var intressant gå på en annan affär och kika runt lite och vi hittade lite smått och gott.

Måste ju sätta igång med adventskalendrarna till Molly och Viggo. Iår ska dom få varsin kalender. Tidigare har dom fått en med dubbla små paket på men nu ska vi ge dom varsin som dom lättare kan hitta sina paket på.

 

 

Vila med TENS sen gjorde mej lite bättre till mods och jag kunde fixa till middagen innan maken kom från jobbet utan dotterns hjälp. Stolt blir man då man fixar det utan assistans.

 

Blev en taco middag med många tillbehör och sen ett gott glas rött till. Det var precis vad jag behövde idag för att kunna slappna av min stackars värkande kropp.

Få bort toppen av smärtan så man kan få till lite avslappning.

 

 

Sen bara hoppas det håller i sej en stund så jag kan se TV utan ha benet i luften och tennisbollen i ryggslutet.

Lite lagom sömn på det vore heller inte helt fel.

Hoppas kan man alltid .

Men för stunden känns allt avslappnat och mjukt.

 

 

Blir en stilla kväll med lite ”Så mycket bättre” och Dowton Abbey” på TV-agendan.

Henrik ska ju upp tidigt då han jobbar i morgon också.

Ska försöka komma mej i säng jag med i rimlig tid. Om det går vill säga. Kan inte ligga där och snurra och ha mej då han ska sova. Vill inte störa så då sitter jag hellre uppe om jag ändå inte kan sova. Jag kan sova sen jag....förhoppningsvis.