Mål eller självmål...???

Även idag blev det upp med tuppen....om inte före kanske.

Vaknade av världens smärta i benet . Så ont att det inte gick ligga kvar trots att klockan bara var strax efter 4.

Vad ska jag skylla på idag då???

Hmm. Kan jag ha gjort nått för att förtjäna det?

Ja igår efter middagen fick jag en snilleblixt. Kanske var det dags för att testa en extra promenad igen. Sist blev det bara två dagar som jag kunde gå två ggr men då gick jag ju två längre. Så nu tänkte jag att en kortare runda skulle funka bättre. Hade ju gått den långa (5Km) på morgonen och nu då det faktiskt klarnat upp och solen sken så ville jag gäöra ett försök. Vi gick BARA ca halva sträckan....kanske lite drygt. Och så länge jag gick kändes det ok.

 

Väl hemma och jag vilat en stund så var jag helt stel. Kroppen slog bakut och benen ville inte gå.

Så sitta var bara glömma. Låg en bra stund innan jag kunde parkera mej framför TV-n.

Fick luta mej mer bakåt än annars....sitter visserligen väldigt bakåtlutad alltid men nu blev det mer liggläge än halvsitt-läge.

Ändå tog det fruktansvärt ont. Och desto längre kvällen led desto mer stel och ledbruten blev jag.

Skulle hämta min tandborste som står i ett rum i sin laddare och jag tog ett steg och sen var det stopp. Benet stod kvar och kroppen fortsatte. Kunde inte få med benet som vägrade. Maken undrade vad jag höll på med.

Var vaken väldigt länge innan jag provade gå sova.

Avslappningen ville inte alls. Till slut sonade jag men då hade jag legat vaken i nästan två timmar. Och då bara för att vakna igen ca 3 timmar senare med sån ilksen smärta att det bara var kliva upp och trycka i sej nått starkt piller.

Tog sen ytterligare nån timme innan jag till slut kunde somna om och sova en timme till.

 

Men avstå från min ordinarie runda var inte tänka på . Bara bita ihop och ge sej av. Vi var ute redan vid halv 8 idag. Solen sken och det var inte lika blåsigt som igår. Men så särskilt varmt kan man inte säga det var. Men sol och promenad gör gott ändå. Även fast det tog väldigt ont i benet. Rundan gick utan problem men tog lite längre tid än igår. Gick inte ta minsta steg för långt för då hade jag nog legat där och krälat på marken. Och det vill vi inte.

Sista km var tyngst för då var smärtan som värst.

Men hem hel och hållen kom vi .

Ingen dubbel prommis idag för jag måste få en natts sömn åtminstone.

 

Undrar hur jag ska komma över den tröskeln? Den tröskeln som får mej nästan däcka ihop och som gör min nattsömn till ett minne blott.

Förra sommaren kunde jag gå två rundor var tredje dag. En normal lång på 5 km och en kortare på 2,5-3 km. Målet är att kunna gå det som jag kunde gå då men ännu hellre mer än det. Fast dit verkar vägen vara oändligt lång. Ser inte i kristallkulan när det ska lossna . Minns att det även i fjol var segt i starten men att det till slut lossnade och jag kunde gå dubbla promenader i alla fall i en 6-7 veckors tid. Sen blev det nått ras som gjorde att jag trillade tillbaka och sen inte kom upp igen . Och det är där jag står och stampar ännu. Kommer inte vidare hur jag än försöker. Provar en dag två ggr och sen är nattsömnen och viloläget förstört.

 

Om det är fint väder nu till veckan blir det nya försök ta sej runt. Det måste gå. Det måste nån gång gå att komma ett steg framåt. Inte alltid ett fram två tillbaka. Hur??? Ja det står i stjärnorna .

Den som lever får se. Nån gång ska det bara gå. Det är min bestämda åsikt och framtidsvision.

Jag ger inte upp.....inte en chans. För sommaren med ljumma kvällar är ju så härligt ge sej ut i . Fast det får inte bli på bekostnad av hela nattsömnen. Som är nog dålig som den är.

 

 

Idag blev det den vanliga turen ut till pappa i Kallax . Trots värkande rygg och ben är det nått jag helst inte hoppar. Är den enda dagen i veckan jag kommer mej hemifrån och får träffa nån annan än dom här i huset då det vill jag helst inte hoppa över. Idag tog jag med en bit från min nya kaka som jag bakat i veckan. Det var nougatkakan. Tänkte han behöver lite extra gott fika så han har att bjuda släktingarna på då dom kommer förbi på tisdag. Så dom slipper få Pågens citronmuffins.

 

Middag idag blev sen pizza då kroppen var seg och inte hade lust med matlagning. Måste komma i form så jag får göra nytt test av dubbel promenad. Om det blir som dom lovat på vädret så ska vi få varmare och då är det lättare komma iväg. Även om det idag känns som omöjligt så hoppas och tror jag det ska gå. Nån gång i alla fall.

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0