Vilken eländes natt. Satt uppe till kl 5 inatt.

Min rygg , min axel, min arm och mitt ben och fot värkte....ja egentligen hela högra sidan från nacken och neråt. Smärtsamt så det inte gick varken sova eller ligga ner.

Är nog lättare säga vad som inte tar ont än vad som tar ont.

Skit också så illa det blev nu.

 

Har experimenterat lite med inställningen av rullatorns höjd då jag känt att jag trycker upp axeln för mycket och tror därför jag fått så ont i armbågen och axeln. Men nu då jag sänkte den blev det inte bra heller kan jag konstatera.

Man ska nog inte ändra inställningen utan rådfråga en expert. För så dj**la ont som jag haft i natt var allt annat än kul :(

 

Gårdagen var annars en trevlig dag med middag med Andreas och Sara och sen blev dom kvar några timmar så vi hade en härlig lördagskväll med dom.

Andreas kom ju hit redan mitt på dan för han skulle slipa deras köksbord så hr innan dom nu flyttar in i nya lägenheten om en vecka.

Veronica och Sara var en sväng på stan för att titta på Pride-paraden och se på Alcazar som hade en spelning.

Jag hade först tänkt gå jag med men orkade inte riktigt.

Sen kom dom hem och käkade . Vi grillade kyckling igår och det är ju alltid gott.

Lite kladdkaka med glass till efterätt.

 

Blev väl lite mycket sittande också igår då vi hade besök så det kan ju också spelat roll i min ökande smärta.

Sa till maken just att det kanske var för att han och Andreas jobbade så mycket ute igår att jag tog deras smärta också. Andreas som slipade bord och Henrik som höll på gräva upp slipers som ska bytas ut på infarten. Så dom jobbade och slet och jag tog smärtan.

Nä skämt åsido , men det var nästan så det blev.

 

Så då jag väl slumrade till en stund fram på morgonkvisten var det inte särskilt lång stund.

Blev väl en 2-3 timmar max.

Så man känner sej som en zombie idag med bomull i huvudet.

 

Alltså, jag har nog dålig sömn som det är och så får jag en sån smärta som helt förstör sömnen. Hur f*n ska jag komma till rätt med den onda cirkeln?????

Ingen som vet, ingen som vet. Och allra minst jag själv.

Ja det förstås , om jag får bort den mest ilskna smärtan och kan slappna av kanske jag kan får en 3-4 timmar istället.

Men hur det vette tusan.

Det är skrivet i stjärnorna. Nånstans nån gång kanske jag blir smärtfri. Tänk om det ändå vore så väl-

 

Idag tog vi ändå en sväng ut till pappa för att hälsa på. Än en gågn har Ruff fått problem med sitt diskbråck. Han hade haft stora problem i början av veckan men nu med lite kortison-behandling var han bättre. Man borde vara som en hund. Dom klarar mer smärta än nån människa utan att bli knäckt. Dom visar inget förrän det är riktigt riktigt illa.

Hoppas nu han håller för visst han är 9 år men ändå inte sååå gammal. Taxar kan ju om dom får vara friska bli 12-14 år. Han är ju pappas bästa vän som Tessan är min så han betyder mycket för honom. Och nån ny hund är han nog inte skaffa om Ruff blir för dålig. Han tycker han är för gammal för att skaffa en ny valp. Så nu håller vi tummarna för att det håller sej i schack med ryggen och han kan får flera fina år till.

 

Blir nu ladda inför midsommar så jag pallar med en kväll sittandes . Får väl försöka ta det lite lugnt i veckan så kroppen hämtar sej. Försöka åtminstone. Ingen garanti för det men försöka.