Det där med sömn börjar bli en mer och mer lustig historia. Eller lustig och lustig....kan väl diskuteras. Mer som en sommarplåga likt mygg och sånt.
Kanske inte bästa liknelsen men den får det bli.

Sover runt 2-3 timmar varje natt och har jag tur kan det dra iväg till 4 timmar. Inte helt okej. Kroppen blir seg och enligt expertis så ökar smärtan likaså.

Lägg sen på lite nervsmärta och vädersmärta på det och man har hela paketet.

 

Så även i natt blev det lika lite sömn som dagarna eller rättare sagt nätterna. Går bra på förmiddagen då är jag rätt pigg. Men på eftermiddagen , innan middag börjar jag känna mej rätt trött. Det går sen över och kommer sen tillbaka runt 7- 8 tiden då jag ska se TV. Men jag är tjurig och vägrar somna då. Vill inte sova på dan och inte så tidigt på kvällen heller då det inte skulle funka alls med nattsömnen då. Så jag håller mej uppe till vid 11 eller tolv och försöker sen knoppa in. Ibland går det snabbt och ibland tar det flera timmar till innan john blund dyker upp. Sen blir det aldrig mer än dessa korta sömnperioder på 2-3- 4 timmar när jag väl somnat in.

Vet inte om jag hamnat i nån sorts ond cirkel vad gäller sömn då det varat så länge nu. Förstår då jag som nu haft väldiga nervsmärtor pga vädret men det går inte ens om den är mindre.

 

Måste nog få en annan tablett ta till natten än den jag har nu för den gör mej inte särskilt sömnig som den gjorde då jag började med den. Det är ingen sömntablett men det är en tablett som ska göra hjärnan lite bedövad och gör så jag hittar min avslappning. Får väl ta upp det vid nästa besök hos VC.

 

Då vi idag skulle ut på rundan såg det först rätt soligt ut så vi tänkte vi skippar jacka idag med.

Väl iväg så såg man lite moln som närmade sej rätt snabbt men vi tänkte att nog hinner vi runt.

Men då träffade vi en bekant som har en ny hundvalp som vi stannade och pratade med en stund och missade då att molnen kommit nästan rakt ovanför oss. Vi hann då bara gå en kort bit sen innan himlen öppnade sej och det kom en riktigt störtskur.

Bara försöka söka skydd under ett träd för att inte bli helt dränkt. Fast vi såg nog ut som dränkta katter alla tre , jag , maken och vovven, efteråt. Regnet varade bara en kort stund innan det drog iväg . Så sen var det bara ge sej hemåt för det var inte lockande att gå hela rundan i genomblöta kläder.

 

Eftermiddagen spenderade jag och dottern först på blomsteraffären och sen på kyrkogården och gjorde fint på farmor och farfars grav.

Blev fint med tagetes och lobelior för hela slanten. Det är så soligt och torrt där den graven ligger så vi har provat oss fram och kommit på att bäst klara dom sej . Förr satte vi även pelargon och rosor och sånt men dom blommade inte hela sommaren så numera blir det blått och soligt gult.

 

 

Eftersom maken jobbar eftermiddag så blir det lite lätt till middag då vi brukar slöa med maten då han inte ska ha middag.

Sen blir det nog en kvällsrunda med vovven innan det blir TV. Utan en regnskur hoppas jag.

Jag håller ju mitt två ggr per dag och än så går det vägen. Ont , javisst men man kan inte få allt.

Mitt mål är ju kunna gå det hela sommaren och även in i vintern om jag kan. Vet att kylan och snön är större svårighet övervinna så det är inte säkert det går. Men nu i sommar ska jag hålla detta löfte till mej själv.

 

Jag mår så mycket bättre då jag vet att jag klarat en utmaning. För då man inte kan sitta ute , sitter ju knappt inomhus heller utan ligger mest, vill jag ändå njuta av sommar och sol och då får det bli promenader. Enda gången jag kan hoppa över är om det ösregnar eller åska. Åska det gillar jag inte så då vill jag helst vara inomhus .

Minns en gång för länge sedan , då jag kunde gå snabbt för många år sen.

Då hamnade jag mitt i ett åskväder och hade runt 4 km kvar att gå. För varje dunder och blixt så gick jag snabbare, för att slutligen springa i ren och skär panik för att hinna söka skydd. Stannade då inte förrän jag var framme vid en tunnel och stod sen där och väntade till åskan dragit vidare.

Så usch nej, inte vill jag vara ute i åskväder minsann.