Är sommaren över nu?

Då termometern visar + 10 grader kan man verkligen undra.

Och det blåser isvindar.

Nä inte ska man väl ändå tro att det redan tagit slut på värmen. Den måste väl ändå komma igen. Fast den var väldigt tidig i år.

Och som det regnat inatt. Jag som inte sover så mycket låg och lyssnade halva natten på hur det rent ut sagt vräkte ner regn. Ingen åska som tur var för då hade jag nog inte somnat alls.

Så då vi skulle ut på rundan idag var det bara klä på sej igen. Långbyxor, jacka och till och med fingervantar. Och det var kyligt. För det blåser friskt och köldfaktorn gjorde det nog ännu kallare än de ynka 10 graderna.

Inte undra på att jag haft vädersmärtor hela natten. Den avtog ju så sakt under gårdagen men innan jag skulle lägga mej så kom den tillbaka med besked. Så jag anade att det var oväder på gång.

Och nu då klockan är 14.00 så är det endast 12 grader. Så vart tog den sommaren vägen.

Trist för skolbarnen som snart ska gå på sommarlov.

Minns många år man stått på skolgården då ungarna slutade för terminen och frusit. Så det är ju förstås inte ovanligt med kallt just nu.

Men lite gnälla måste man få göra. För inte är det kul med sån kyla nu då man redan vant sej vid att gå utan jacka och vantar.

Hoppas bakslaget bara varar en dag eller så och att värmen kommer igen.

För nu då kylan kom tillbaka så känner jag att det är mycket mycket bättre med värme för min smärta. Jag blir rörligare och mjukare då det är varmt och smärtan blir inte lika ilsk.

Visst har den varit jobbig vissa dagar under varmare dagar också men det har mer berott på andra faktorer än själva värmen. Det har varit för att jag gjort mer saker och gått mer då värmen slog till. Och därför fått mer smärta .

Nu blir smärtan mer för att jag blir kall och stel. Sen då vädersmärtor som jag lider av sen flera år tillbaka. Många förstår inte hur ont detta kan göra. Det är en smärta som gör att det kryper i hela kroppen av smärta så man kan knappt ligga still.

Minns min farfar som hade vädersmärtor i sina fingrar, speciellt i dom som inte fanns mer. Då han fick värk där sa han alltid att nu kommer det oväder. Trodde inte på det då men nu vet jag att det finns sån smärta. Jag är som en barometer. Känner av då det är oväder på G. Sommar då det kommer regn och åska och vinter då det är snöoväder på G.

Vi hann i alla fall ta en runda innan det kom mer regn och om det inte börjar regna igen kanske det blir en kvällsrunda också. Lika bra röra på sej då vädersmärtorna gör det svårt bara ligga .

Igår kväll hann vi med en skön runda i 23 graders värme klockan 6 på kvällen . Det var innan molnen började hopa sej .Så då blev det två rundor igår med.

Känns så otroligt bra då det går vägen. Känner mej stolt över att jag kommit så långt med detta även om det inte ännu är riktigt smärtfritt. Eller smärtfritt blir det väl aldrig men det är åtminstone inte så att benet ger vika . Själv promenaden går oftast okej , det är efteråt det är smärtsamt. Och tyvärr är det inte träningsvärk som många kan tro. Utan det är min nervsmärta som sätter in och bråkar då jag varit i farten för mycket.

Men va fan....vem vill ligga inne och räkna plattorna i taket hela tiden. Det kan jag redan utantill. Har nog räknat dom hundrafemtioelva ggr.

Så igen säger jag det. Ont ska med ont förgöras. Inte ge sej för då vinner smärtan. Och det vägrar jag låta den göra. Tjurskallig som jag är. På gott och ont.