Och så var det ännu värre :((

Om gårdagen var jobbig så är det inget mot vad det är idag och hur det var i natt ;((

Nu får man veta att man lever minsann om man nu trodde man inte gjorde det.

Det värker i precis hela kroppen. Det tar ont i huvudet och jag är vimmelkantig. Precis som om man har 40 graders feber. Benen vill knappt röra sej.

Det här var det värsta jag haft på länge nu. Så här illa trodde jag faktiskt inte det skulle bli.

I min fantasi trodde jag det skulle stanna vid lite mer smärta än vanligt i ben , rygg och armar men inte sååå här.

Det strålar nu förutom ner i benet ut i armarna och fram i bröstkrog och mage. Vet att även det kommer från ryggen då nervtrådar därifrån går fram just i bröst och mage.

Känns nästan tungt att andas.

 

Nu kan man ju undra om det verkligen var värt det här. Ja tänker jag efter just idag så vet jag faktiskt inte. Det var kul så länge det varade men det här är allt annat än kul.

En tröst i kråksången är att det går över. Men det lär ta sin lilla tid.

 

 

 
 

Idag blir det bara ligga och sura för hela slanten . Kan inte annat.

Kroppen måste få sin vila och förhoppningsvis är det här värsta dagen.

Fick i alla fall dubbelt upp i sömn i natt då jag drogade mej ordentligt för att få sova. Undviker i möjligaste mån det starkaste pillret men nu går det inte .

Sov hela ”4 timmar” i ett sträck. Som en klubbad säl.

Vaknade sen och då var det färdigsovit.

Bara upp och det var inte det lättaste.

Sen nya piller och värmedyna för att ta bort värsta smärtan. Inte för att det hjälpte men det var i alla fall bättre än utan värme.

Ingen promenad heller och som tur var är vädret rätt trista så det lockade ändå inte till utevistelse.

 

En riktigt brännhet dusch sen för att kunna röra sej lite. Men det är segt. Riktigt dj***la segt.

Varför ska aldrig jag kunna ha nått kul utan att få lida för det sen.
Hel***es dj***la skit.

Inget känns roligt just nu. Nu vill jag bara stoppa huvudet under täcket och ligga där för alltid.

Nä skämt åsido, men tufft är det.

 

Henrik har sin första semesterdag idag så han får roa sej bäst han vill idag. Gå själv med vovven , vilket inte är det lättaste för hon protesterar då inte matte kommer med.

Tur nog brukar vi inte göra mycket på semestern utan egentligen bara vara ledig och njuta av att inte ha tider att passa. Ja inte jag förstås som ingen semester har. Är ju alltid ledig.

Men det hade varit skoj om man inte blivit en helt invalid bara för en helg med lite skoj.

Man kan lugnt säga att det blev en rejäl baksmälla. Och då har jag knappt druckit nått mer än vin till maten :) När andra får baksmälla i huvudet av för mycket festande , så får jag det i kroppen.

Hur orättvist det kan vara.

Jag VILL också vara som andra. Jag vill inte var en sån här nolla som inte kan göra nått kul. Inte vara en sån trist varelse som bara ligger ner och inte kan annat.

F*N också så less och trött jag blir på det här.

 

Men det var ändå bra att jag pallade med det under tiden det varade festligheter. Synd bara att det inte går glädja sej åt det idag.

Men om nån dag kanske jag kan se tillbaka på det och minnas hur roligt jag tyckte det var för stunden. Se lite folk och se bara artister och komma ut från sovrummet för en stund.

Inte idag men snart kan jag göra det.

 

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0