Så var det bråkiga fötter också. :( Alltid är det nått nytt som ska krångla.

Vet att även det beror på ryggen , enligt min läkare. Har stora problem med kramp i tårna och sendrag under fötterna. Det kommer hela tiden så ibland måste jag flyga upp ur sängen.....inte lätt då man är smidig som en flodhäst.

Enda som hjälper är komma upp på benen och trycka ner foten i golvet. Har haft det nu i en vecka och det har bara blivit mer och mer. Ibland kan jag knappt hinna sätta mej innan det kommer. Min stortå vrider sej ovanpå dom andra tårna och det tar fruktansvärt ont.

Kommer även mitt i natten så jag vaknar av smärtan och måste bara upp.

En del säger det beror på magnesium brist men jag vet inte. Kan vara värt testa med det . Bananer tipsade några om. Ska visst innehålla just magnesium. Nu äter jag inte gärna banan men måste väl prova i alla fall. För det här var jobbigt. Bara det att försöka ta sej upp är ju ett helt företag och då det då ska gå snabbt än värre. Och att hoppa upp och ner ur sängen påfrestar ryggen och då blir fötterna ännu surare. Pest eller kolera....igen.

 

Nåväl jag tog i alla fall en lång runda i morse då solen ännu sken. Var så jädrans skönt komma runt även om det inte var det lättaste. Nöp ordentligt i rumpan och arm/ axel tar ont ännu.

Var nog bra med en vilodag igår men än bråkar armen.

Men nu blev det åtminstone en runda , igår blev det ingen .

Sen tog vi och for en sväng till svärmor och hälsade på. Var ett tag sen . Hon blev glad .

Så det blev fika och lite surr, ja mest hon som surrade som vanligt då hon gillar att prata.

Sen hem och slänga sej på sängen för nu har jag så ont i ryggen igen efter suttit uppe för länge. Och sen för att jag måste upp och stampa i golvet hela tiden gör också ryggen skitsur. Gillar inte såna gymnastiska övningar. Men vad göra då fötterna krånglar.

Aldrig får man nått positivt att tala om. Bara smärta och annat elände.

Livet på en pinne eller nått.

Ska kanske döpa bloggen till gnällkärringens smärtblogg.

För det är min ventil att få ur mej den frustration och ilska jag känner mellan varven för att går åt skogen.

Istället för att dom närmaste ska behöva höra det så skriver jag av mej.

Hjälper lite få gnälla av sej så här och sen kan man vara ”normalare” i verkligheten.

Så normal det nu går .