Så var det måndag och ny vecka, inte för att mina veckor spelar nån roll då jag inte jobbar utan det är samma helg som vardag. Lite trist kan man tycka mellan varven men vad göra då kroppen sagt ifrån.

Helgen då. Ja den var inte så kul.

Smärtan har varit jobbig och nätterna likaså.

Inte för att det är nån nyhet precis. En nyhet vore nog om jag helt plötsligt kunde sova.

Undra om det kommer ske nån gång. Känns rätt avlägset.

 

Natten mot söndag så snöade det dessutom så då hade jag vädersmärta också, ovanpå allt annat.

Så jag satt väl uppe med TENS i flera timmar till klockan var närmare två-tiden utan att jag kunde lägga mej ner och slappna av. Gick bara inte.

Sen då jag väl la mej tog det säkert minst en och halv timme innan jag väl slocknade för att sova endast i två timmar. Så pigg ? Nä inte på lång väg.

Och sen då med den ilsknaste smärta man kan ha på det.

 

Då man sen tittade ut och såg att det kommit en hel massa snö och att det var helt oplogat blev inte heller nån höjdare. Ingen promenad alltså . Inte ens nån ide försöka då rullen inte rullar så bra i snön. Och sen så sa maken också att det blir ingen prommis så du vet det. Du får bara inte.

Så jag lydde rådet och gav sjutton i den. Men det sved. Jag behöver mina rundor varje dag. Abstinensen kryper i kroppen då jag inte får komma ut. Den känslan av instängdhet gör att jag blir väldigt frustrerad.'

 

Så då det inte blev nån tur ut så tog vi och åkte ut till pappa för lite adventsfika istället.

Vi blev sittande där en bra stund till jag kände att nu måste jag bara hem och lägga mej ner. För smärtan kom över mej som en käftsmäll och då är det enda som hjälper lägga sej ner.

 

Blev sen inte mycket mer den dagen utan det blev ryggläge som gällde. Tur nog hade vi en hel del restmat så jag slapp ställa mej laga mat.

 

Till TV-stunden blev det ha på TENS för att om möjligt störa ut bensmärtan och ibland lyckas det rätt hyfsat. Den tar inte bort smärtan helt men den tar ner toppen för en stund. Tyvärr kommer smärtan tillbaka direkt jag tar bor elektroderna.

Men då har jag åtminstone kunnat sitta och se lite TV ett tag.

Satt sen uppe till endast klockan tolv i går kväll och försökte sen få till lite sömn. Eftersom gubben jobbar natt kunde jag ligga och läsa utan att störa så jag låg och gjorde det i några timmar innan jag till slut lyckades hitta ett bra sovläge.

 

Blev väl ca 4 timmars sömn utan vakna så det var inte fy skam det. Kunde varit bättre men sämre också. Man får ta det lilla man kan få också.

 

Sen då jag klätt mej och käkat frukost så bestämde jag mej på försöka släpa mej runt på rundan.

Var ändå plogat lite grann. Åtminstone gångvägarna. Däremot var villagatorna oplogade och spåriga. Så det blev en tuff runda om än härlig på så sätt att jag ändå fick komma mej ut. Men fy så tungt det var. Sen då att det fastnade snö i hjulen och under vovvens tassar så jag var tvungen försöka ta bort det flera ggr. Hjulen gick lätt få bort men på vovven var det värre då jag måste krypa ner på knä och sen ska ta mej upp vilket inte är det lättaste. Tur ändå jag har rullatorn ta fast i och dra mej upp. Då kommer jag upp i alla fall men det är precis.

 

Så det var en slut tant som till sist kom hem och fick slänga sej på sängen för en liten vila innan jag orkade med en dusch. Hur det nu kommer sluta i natt efter den motionsrundan är ju lätt att gissa.

Men det blir en annan fråga. Just nu blir det en het dusch och sen lite ström i ryggslutet . Kanske kan jag få bort lite spänningar och smärta för en stund. Hoppet finns , jag slutar aldrig hoppas på bättre tider.

 

Nu ser jag också att det börjat snöa igen så det var tur jag tvingade mej ut. För nu blir det inget före igen för en halvinvalid.

Visst gillar jag snö på vintern men inte då det inte plogas efter snöfallet. Då blir jag bara sur och arg istället.