Är det inte vovven så är det jag, sådan matte sådan hund kanske?

Som om inte bekymren med Tessan är nog så brakade min rygg ihop idag mitt i middagsstöket.

F*N också. Inte sjutton har jag tid med det.

 

Och jag som inte gjort nått...nästan alltså. Bara lite.

Då nu vovven ska hållas inne ett tag framöver och endast ta korta rundor för att inte påfresta så snoret sprutar igen, är lugnare då hon är i stillhet, så var jag lite rastlös.

Dagliga turen hade jag visserligen kunnat ta utan vovve men det tog emot lämna henne ensam.

 

Så därför tog jag itu med lite julbak som jag ska ge till gamle far i julklapp. Han gillar hembakat så jag brukar göra lite till honom varje jul och ibland där emellan också.

Igår em så gjorde jag en sats med mazariner och det blev lite jobbigt i ryggen då i armbågen av allt tryckande och rullande.

Då jag gjort i ordning flera degar den dagen Tessan låg på djursjukhuset så var det endast rulla kakor och grädda som återstod.

 

Var väl inte i bästa form då jag inte sovit mer än ca 2 timmar natten som var. Detta pga ett väderben och annan bråkig nervsmärta plus då grubbleriet över vad som felas vovven som inte blev så bra som vi hoppats på.

 

Men degarna väntade så trots att formen var si och så, är den i och för sej alltid , men ändå, så blev det rulla drömmar , kolakakor och syltgrottor i ett svep. Tog väl nån timme eller så innan jag fått allt på plåt och gräddat klart. Då hade jag väldigt ont i ryggen.

Sen då Tessan skulle ut och rastas var jag tvungen ta på henne tröja varje gång för att inte blöta ner plåstret som sitter på ryggen och som ska sitta några dagar till. Att fara ner på golvet varje gång för att få på tröjan var inte alls bra och det blev trögare och trögare stiga upp för varje gång.

Och då sen bakande på det var ingen höjdare precis.

Men det blev fina kakor och till slut var allt gräddat och sen steg maken upp efter sovit då han jobbat natt och kunde ta över rasta hunden.

 

Blev sen inte mycket tid till vila då först veterinären ringde och vi hade ett långt samtal om Tessan och vad som nu ska hända. Samtalet var inte uppmuntrande precis då han var rätt bekymrad för vår vovve och inte alls nöjd med att snoret var tillbaka direkt. Så nu ska prover skickas för både bakterier och svamp och sen får vi se vad det ger och om det inte är nått av dom kan det också vara allergi. Vet inte vilket som är bäst av alla dom svaren, inget helst men nått är det ju.

Så bekymren fortsätter och det gjorde att man fick mer bryderi i huvudet igen.

Sen då en ilsken nervsmärta i rygg och ben på toppen , inte alls så toppen kan jag säga.

Det verkar gå hand i hand min smärta med vovvens krasslighet och tvärtom.

 

 
 

Och efter det samtalet var det bara börja med middagen och det var då He****et brakade lös i ryggen. Åtminstone nått liknande.

Skulle göra köttfärslimpa till middag och skulle plocka upp en form från spisens nedersta lucka och tog först upp en plåt men insåg att den var för liten. Skulle då ner och ta upp en annan men då ville inte benet böja sej mer , för jag kan ju som sagt inte böja ryggen utan måste ner på knä. Vilket då gjorde att jag böjde lite på ryggen istället och det bara så tvärstopp. Det tog så ont att jag inte kunde räta på mej alls. Jag stod där och höll fast mej utan kunna röra mej och skrek på gubben som kom rusande. Han fick försöka dra mej upp försiktig och hade med rullatorn så jag fick stöd att hålla i. Stapplade så till kökssoffan under stor möda för att lägga mej ner. Förbaskade ryggelände.

Så där blev jag liggande och gubben fick fixa maten under mina instruktioner.

 

Det här var inte vad jag ville ha nu. Kunde inte ens sitta vid matbordet och äta för jag kunde inte komma ner på stolen alls. Så även toaförhöjningen fick åka fram. Kom inte ner där heller.

Som tur var lättade något till slut efter stora doser smärtstillande så jag kom i rörelse igen utan att hugg däckar mej. Men bra ? Nä långt därifrån.

 

Så det blev dottern som fick stå för inköpen som vi skulle gjort idag . Fick inte följa med varken för henne eller maken. Dom hade ju rätt såklart men jag hade velat åka med.

Tur nog lydde jag och nu kan jag åtminstone ställa undan rullatorn och kan nöja mej med kryckorna som stöd. Mycket värme har jag också använt så jag tror att det var nära en riktig låsning men den släppte som tur var då jag fick lite avslappning av tabletten. Tur jag fått mitt recept förnyat.

 

 

Jag måste ju vara i form för att sitta några timmar i morgon då jag har en frisörtid bokad sen länge och jag bara ska gå dit. Får väl ta tillräckligt med tabletter innan så jag pallar med. För som alltid är sitta det värsta jag gör och ännu värre desto ondare jag har.

Men det ska nog gå, måste gå.

 

Efter det ska jag bara ta det lugnt resten av dagen och mysa med vovven så jag är i bra form till vår lilla julafton på lördag. Dottern är bra på fixa med mat och jag kan lita på att hon fixar det åt mej bara jag säger vad som jag vill ha gjort.

Men i morgon är annan dag och vem säger att det inte har lossnat då , ja jag säger att det måste ha lossnat då. Går väl inte ligga på sofflocket hela julen ju.  

 

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0