Äntligen är det över.

Vilken lång och jobbig dag. Lämnade Tessan redan klocka 8 på djursjukhuset där hon skulle sövas och sen genomgå röntgen och undersökning av nos och svalg .

 

För att få tiden gå tog vi en runda då vi lämnat henne men oj så trist gå utan en vovve med. Kändes konstigt och hemskt på samma gång.

Sen då vi mötte andra med hund kändes det ännu värre och alla vi brukar möta annars undrade såklart var Tessan var.

Skönt att få prata lite om det med andra som förstår hur det är då ens lilla hund inte mår bra. Det förstår bara hundägare och dom som varit hundägare. Det är ju en familjemedlem som är sjuk.

 

 
 

Då sen Henrik for till jobbet blev jag rastlös och ännu nervösare. Gick omkring här hemma och grubblade med telefonen i handen hela tiden.

Hade inte ens tid känna efter hur ont jag hade i ben och rygg, fanns bara Tessan i mina tankar.

 

Var så hemskt lämna henne där då hon inte ville gå in där och absolut inte följa med veterinären då vi skulle gå hem. Hon slet och drog i kopplet och ville följa med oss. Var tvungen bara gå och inte titta för det skar i hjärtat se hennes desperation. Hon gillar inte vara bland främlingar. Och då i synnerhet på djursjukhuset där hon är mer eller mindre stammis.

 

Klockan den gick och inget samtal så då tog jag fram bakgrejer och gjorde lite kakdegar. Tänkte om jag gör degar idag kan jag baka ut dom senare . Brukar baka och ge pappa lite i julklapp.

Blev fem stycken olika degar .

Sen var jag faktiskt tvungen lägga mej ner för då kom smärtan i ryggen som en käftsmäll tillbaka, bara för att visa att den minsann inte var borta om jag nu trodde det.

 

Låg då och lyssnade lite på musik för att få lite avslappning och hade hela tiden telefonen tätt intill. Tänkte att dom väl skulle ringa nån gång.

 

 

Till slut kom samtalet. Hjärtat började slå hårt för nu kom fjärilarna i gång igen.

Veterinären berättade då att Tessan precis var på väg att vakna och att hon mådde bara bra. Pust , en lättnadens suck kom då.

Han sa att hon hade väldigt mycket slem och snor i både halsen och nosen men att det i alla fall inte var nått främmande föremål eller tumörer där. Orsaken var lite oklar så dom hade tagit prover och sen spolat rent och nu andades hon mycket bättre.

Så nu hoppades han att hon skulle må bättre och att det inte skulle komma tillbaka. Eftersom det inte var min rätta veterinär som opererat så skulle den jag annars har ringa mej då provsvaren kommer och prata om hur vi gör framöver om det kommer tillbaka.

 

 

Så snart får jag hem min älskade lilla vovve igen. Oj vad jag längtar. En klump i magen har jag ännu tills jag får se henne med egna ögon och ser att hon är okej.

Men lite oroväckande ändå att dom inte kunna finna nån logisk förklaring till slembildningen.

Hade velat ha ett klart besked men nu blev det inte så. Huvudsaken är ändå att det inte var tumör eller cancer.

Sen får vi hoppas att det håller sej borta nu och att hon kan andas ordentligt igen.

 

 

Är helt slut i huvudet nu och i kroppen med då det inte blev nån sömn alls i natt. Låg mest och snurrade och gosade med Tessan . Så nu har jag ont lite här och där av ren utmattning.

Så i natt kanske vi alla kan sova lugnt igen då vi fått hem vår vovve och hon mår bra.

Om en halvtimme nu får jag min vovve tillbaka. Älskade lilla Tessan, mattes bästa vän i världen.♥♥

 

 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0