Så har jag nu äntligen tagit tag i saken och kontaktat VC för att få tala med min läkare angående min smärtlindring och sömnbristen som följd av den.

Börjar bli en riktigt långdragen historia detta med sömnlösheten.

Har nu haft ytterligare tre nätter då jag knappt sovit.

Har blivit runt tre timmar per natt och knappt det. Så pigg?? nä inte ett dugg.

Huvudet under armen kan man säga. För huvudet är inte heller med då tröttheten tar över. Synd att det inte går sova då . För trött det är jag minsann.

 

Har ändå försökt leka broder duktig några dagar då jag tänkte att ” va F*N ” det är ändå så illa att värre kan det knappast bli.

Så i torsdags så tog vi och gjorde storkök av älgfärs som vi hade kvar i frysen ( vi har ju en frysbox som tur är då den andra är kaputt) Tog fram två kilo färs och hade 1 kilo fläslkfärs och ett halvt kilo bacon och slängde ihop 4 köttfärslimpor , en långpanna köttbullar och några köttfärsbiffar av det som inte rymdes i långpannan. Så nu har vi färdig mat i ett bra tag. Andreas var just då förbi så han fick en köttfärslimpa med hem.

Jag gjorde limporna och biffarna och Veronica rullade köttbullarna då min arm inte klarar det.

 

Sen igår då tog vi sista kilot älgfärs och gjorde en jättesats med köttfärssås med bacon, chilitomater och grädde.....mums vad gott det blev.

Så då blev det fyra färdiga matlådor med spaghetti och köttfärssås och sen två burkar med sås till två personer vardera. Så nog har vi mat alltid nu. Får väl donera lite till sönerna också.

 

Igår på dan tog jag och Veronica bussen in till stan för lite shopping. Var väl inte ute efter nått särskilt men lite fynd blev det. Bl.a en mysig rosa lurvig filt som jag ska ha i vardagsrummet då jag ser TV. Inte nått jag behövde men nått jag inte kunde låta bli. Har en förkärlek för just filtar. Har redan flera st men inte en sån snygg :)

Vi blev på stan i dryga två timmar innan ryggen sa stopp och belägg. Då hade vi även hunnit med en fika och det var mysigt och gott.

Fast efteråt var inte ryggen glad. Nä den var direkt stensur. Inte oväntat förstås men lite skoj måste man unna sej ändå. Kan ju inte bara ligga här hemma och ruttna bort..

 

Men nu har jag ju som sagt sökt läkare men tyvärr är han inte tillbaka förrän om två veckor till. Fick erbjudande om träffa en annan istället men jag vill ha den som jag haft så jag slipper sitta dra hela långa historian från början. Min läkare känner till den och då är det lättare få hjälp och han förstår mej och min situation.

 

 

Igår em tog jag och dottern en runda i skogen med vovven för att hon skulle få sin kvällsrunda . Hon vägrar nämligen gå utan mej. Hon går rent i strejk då dottern ska ta henne på rundan själv. Men eftersom jag inte hade ork ta långa rundan så blev det en runda i skogen. Kanske inte det smartaste då det var både skumpigt och ojämnt.

Bidrog förstås att jag då satt uppe till tre i natt innan jag till slut gav upp och slängde i mej starkpillret.

Fy så många såna det gått i sommar. Har blivit nästan en per dag och det är inte vad jag vill. Men det har varit ett måste för att överhuvudtaget ta mej genom dagar och nätter. Skit också att det inte går min väg.

Hoppas nu bara jag kan få nått som funkar bättre så jag kan trappa ner på starkpillret igen. Brukar ha en ask på 100st av just det pillret per år och det brukar räcka gott och väl. Nu har jag endast 30 st kvar och det är 5 månader till det gått ett år.

 

Idag då vi gick rundan nöp det rätt bra i rumpan och det kan jag tacka min skogsrunda igår och stadsrundan för. Men så länge jag kan gå även om det hugger i varje steg så kommer jag gå. Finns inget alternativ. Bara bita ihop och inte känna efter. Tids nog ska det väl bli något bättre.

Om jag bara får bukt med sömnen kanske det kan bli mindre smärtsamt. För det är nog en stor bov i dramat vad gäller smärtan i sommar. För i våras då jag till och med kunde gå dubbla rundor varje dag hade jag inte lika illa som nu.

Fast sommaren är alltid lite tuffare så även förra och förrförra sommaren vad jag minns. Vären börjar alltid bra men innan sommaren är slut är även jag det.

Men sömnstörning av denna dignitet är inte vad jag brukar ha. Inte så här illa i alla fall.

Så nu hoppas jag veckorna går fort till han är tillbaka och att han kan ge mej nått som fungera både på smärta och sömn. Hoppet står till det.

 

Då vädret nu är strålade sol och skönt blir det en grillmiddag idag med goda tillbehör och en flaska gott rött till. Bäst passa på snart är det vinter. :)