Jag brukar alltid säga att inget ska stoppa min framfart med promenadrundorna. Men idag var det bara falla till föga och ge sej. Foten eller närmare bestämt hälen vägrade gå med på att stoppas in i en sko. Skavsåret är så ömt och ilsket rött sen igår. Och trots att jag satt på ett skavsårsplåster så gick det inte ha sko på. Möjligen sandaler om jag inte sätter fast den i hälen. Så det blev skippa rundan för min del idag.

Ytterst motvilligt kan jag säga. F*n också. Varför skulle jag ta dom nya skorna på långa rundan.?

Hade ju bestämt att jag INTE skulle göra det. Hade ju redan en början till skavsår från dom gamla skorna då dom är trasiga invändigt men det hade inte blivit ett riktigt skavsår ännu.

Nu är det minsann ett riktigt skavsår.

Ilsket rött och hela huden är lös och det vätskas. Ingen bra kombination att sen stoppa foten i en varm sko.

Så det blir vila idag och kanske även i morgon . Får se om det ömmar mindre då.

Nu kanske jag kan bli lite bättre i armar/axlar och rygg/ben då det blev en vilodag trots allt.

Kan komma i fas med mej själv och få smärtan där lägga sej lite.

För den är ännu väldigt ilsken. Inte ens smärtan från skavsåret är värre. Alltså känner jag av ryggen och benet fortfarande.

Som man säger. Den starkaste smärtan är den som vinner. Om man nu kan kalla det för en vinst.

Men faktum är att hjärna bara kan hantera en smärta i taget. Även om det finns flera är det den som är värst som känns.

Nattsömnen är lika usel som alltid och det börjar bli en lång historia om sömnlösheten. Går bara sova i två timmars intervaller och då jag vaknar efter två timmar tar det flera timmar innan jag kan somna om , om jag alls gör det.

Vet att en del av smärtan förmodligen skulle minska om jag fick en hel natt sömn nån gång. Kroppen är sliten av sömnbristen och då värker det både här och där.

Kanske det blir bättre då det blir svalare om nätterna och mörkare.

Kan väl hoppas på det. Pratade med min svägerska om det , hon som är läkare, och menar att man MÅSTE få sova. För annars kommer det bara mer och mer smärtor som inte egentligen borde finnas där. Såna smärtor som inte hör hemma med min grundskada alltså.

Vet att det stämmer men hur jag ska komma till rätta med det är lättare sagt än gjort.

Kanske borde man ha en bättre inställning då man lägger sej. Tro på att det ska bli en bra sömn.

Inte som man annars tänker att det blir som vanligt . Om jag hade lätt för att somna om vore det inte lika tufft inbillar jag mej . Men då jag har svårt hitta en bra sovställning som inte tar allt för ont så är det inte det lättaste . Ligger ofta en till två timmar innan jag somnar första gången och då jag vaknar av smärtan så tar det ännu längre innan jag kommer till ro igen.

 

Får ta tag i minfullness-träningen igen och se om det kan funka. Har varit slö och inte gjort nån sån avslappning nu på flera veckor . Annars brukar jag göra det en gång per dag men sen i våras har det varit si och så med den.

Lärde mej ju för nått år sedan att det kunde hjälpa en komma till ro och att man kan sova bättre om man finner avslappningen.

Får börja på allvar då maken börjar jobba igen .

Nu är det bara vänta på att skavsåret börjar skinna sej och att smärtan där minskar så jag kan ha sko på igen. För inte får det bli en långdragen historia så jag missar fler dagar av min obligatoriska runda. Den som är ett måste för att inte stelna ihop alldeles och för att inte tappa alla muskler.

Håll tummarna för det.