Idag blev det ett frisörbesök. Kalufsen behövde en tilltufsning.

Då jag bestämt mej för att ta mej dit till fots så laddade jag med vila utan morgonrunda med vovven. Nån av dom andra får ta henne idag.

Det var inte särskilt varmt ute idag trots att solen orkat fram lite grann. Vindarna var iskalla ….det rent av stormade och jag hade motvind hela vägen. Så lätt var det inte. Men jag hade tagit god tid på mej så jag skulle hinna fram i tid. Det tog nästan 45 minuter gå hemifrån och in till Gammelstad.

Jag hade då 15 minuter till godo så jag hann pusta ut lite innan det var dags sätta sej i frisörstolen.

Denna gång blev det bara en klippning då jag har rätt många slingor kvar ännu. Både naturliga och konstgjorda. Mitt hår är numera grått och vitt. Och jag har funnit mej i den färgen så jag har slutat färga. Endast några slingor i vitt nån gång då och då.
Blir då helt klart billigare och jag tycker det ser nog bra ut för en som bara är hemmavid.

Maken hade en rolig kommentar då jag kom hem.

”Har du klippt dej som Yohio???” Vet inte hur jag ska tolka det. Var det en komplimang eller?? Vem vet ...inte jag i alla fall. Nåväl han märkte i alla fall att jag klippt mej, det hör inte till vanligheten.

 

Eftersom det var så kyligt hade jag tänkt ta bussen hem men missade den precis . Så då det skulle dröja 20 minuter till nästa buss så bestämde jag mej för att gå hem också. Nu hade jag åtminstone medvind. Gick väl hyfsat men sista kvarten var det tungt och tog väldigt ont i ben och rygg. Blev lite för mycket att promenera 2 gånger 45 minuter på så kort tid.

Men hem jag kom och det kändes som en seger. Yeah....jag gjorde det. Och då är jag ändå inne i en ”nerperiod” med mer smärta än vanligt. Jag vann alltså än en gång över min kropp och motade Olle i grind . Hur det sen kommer kännas i kväll då verkligheten kommer ifatt är en annan femma och då får jag ta itu med den då.

 

Skulle behöva få lite flyt nu. Less på att alltid få bakslag och elände . NU vill jag för en gång skull komma framåt. Hur ??? Ja den som det visste.

Vet ju att jag kanske varit lite FÖR aktiv och nu får äta upp det.

Igår t.ex blev det klippa Tessan med makens hjälp. Var ett måste då hon blir så smutsig annars då det här är den smutsigaste perioden för henne.

Sen var det bullbak och helgen innan Rufftrim.

Så där har jag väl varit lite för duktig för att det ska vara bra.

Men ibland så vill jag bara strunta i att vara klok och tänka på konsekvensen av mitt görande.

Vill vara lite som jag en gång var .

Och vad blir det för resultat?? Jo jag trillar ner i en djup svacka och får med stor möda försöka ta mej upp så sakta igen.

 

Men samtidigt har jag fått höra av läkare, terapeuter, sjukgymnaster mm att jag SKA göra det jag tycker om. Att smärtan inte FÅR hindra mej från att leva det liv jag vill. Lätt säga för dom.

Jag försöker göra så men då jag vet hur det alltid slutar kan jag inte alltid göra det. Därför brukar jag välja vad jag tycker är värt att göra. Vad som gör att smärtan inte tar över.

Den kommer alltid tillbaka som ett brev på posten efteråt det vet jag ju men ibland kan det kännas som om det är värt det.

För vilket liv har man om man inte kan göra nått skoj även om konsekvensen är smärtsam.

 

Fast på kvällen då jag ska titta TV är det tufft. Smärtan är oftast som värst just då. Då händer det att man undrar om det var så klokt....det man gjort.

 

Igår då var det som vanligt en tur till Kallax för att hälsa på pappa. Jag hade med bullarna och lite annat jag bakat så han har lite fikabörd då vi kommer och hälsar på. Roligt ge bort bakverk då det går så lite hemma. Och sen får vi ju också smaka på det då vi hälsar på varje söndag.

Han blev glad så det kändes bra. Vem skulle annars häålla honom med hembakat?

 

Annars har helgen varit rätt lugn med promenad på morgonen och sen inte mycket mer.

Och vips så är helgen över och vardag igen.

Inte för att det spelar nån roll för mej som inte jobbar. För mej är alla dagar lika.

Brukar tänka att dom som gnäller över att ledigheten är slut skulle prova vara i min sits en dag och se om det är så glamoröst vara hemma hela tiden och inte kunna annat.

Jag skulle ge vad som helst för att ha nått gå till nån eller några dagar i veckan.

Min kalender är alltid tom förutom nått läkarbesök eller som idag frisören.

 

Så i veckan nu har jag tänkt ta en tur in till stan bara för att se lite folk. Gå i affären och kika utaa att ha nån som undrar om jag inte är klar snart. Får väl ta en vilodag först så långa rundan idag får lägga sej. Men planen är att det ska bli av i alla fall. Nått se fram emot. Komma hemifrån och se nått annat.