Skit också =(( min envisa kindtand som bråkat hela sommaren är nu ett minne blott.

Fick en akuttid idag och då rök den. Den har ju jävlats med mej hela sommaren så det var inte helt oväntat. Den sprack ju i juni och fick sen inflammation i den som gjorde att det blev försök till rotfyllning. Men tyvärr gick det inte …. tanden fortsatte spricka och hade nu delat sej helt. Inte undra på att jag haft ont .

Tandläkaren tyckte jag stått ut länge....hela tre veckor sen hon började med rotfyllningen.

Men nu fanns ingen återvändo. Tanden måste bort.

Denna gång var jag lika svårbedövad så hon fick ge mej 4 eller 5 sprutor innan jag blev bedövad tillräckligt. Kände ändå lite grann men inte mer än att jag stod ut.

Till slut ….efter nästan 45 minuter var den ute och jag fick en stor sudd att bita på då det blödde rätt mycket.

Så nu är men en tand fattigare. Men vad göra . Tanden var sönder så nu kanske det slutar bråka. Det var tanden längst in så det kanske inte kommer märkas så mycket. Förhoppningsvis.

Hoppas nu bara att det inte blir nån komplikation av det hela. Infektion eller så. Med min tur eller man kanske ska kalla det otur så vet man aldrig hur det slutar.

Nu blir det till att äta flytande idag och sen får jag se hur det går i morgon . Jag ska ju på surströmmingsparty då. Får väl i värsta fall ta med mej nån soppa om det inte går tugga. För stanna hemma det gör jag inte. Har väntat på det här så en liten tandborttagning ska inte hindra mej. Flytande går ju så det löser sej.

Det viktiga är ju inte maten utan sällskapet. Det är ju för att träffas jag går. För surströmming äter jag ändå inte.

Och smärta är ju trots allt inget nytt för mej. Om det sitter i munnen eller ryggen spelar ingen roll.

Tandläkaren varnade ju för att jag kommer att få ont ….och ännu värre under två dagar framöver. Men som sagt. Jag är härdad. Lite mer smärta spelar nog ingen roll. Om inte annat så kanske ryggen och benet som bråkat så sista veckan inte känns lika mycket om jag får ont i munnen. För det är ju den starkaste smärtan som vinner. Kroppen känner bara den. Den andra finns där men känns inte förrän den andra gett med sej. Låter lite flummigt men så fick jag det förklarat en gång.

Annars har jag nu börjat med mina negativ och har scannat in 50 st nu. Tar ju tid ...inte scanna det går fort. Men att sen finjustera bilderna så dom bra....det tar tid. Har hållit på både igår och idag med dom bilderna och det börjar snart vara klart. Så nu är det bar resten kvar....en sisådär 1000-2000 bilder kan det nog vara. Har hur mycket negativ som heölst. Främst då sen ungarna var små. Bilderna är tagna 1982-2006...2007 vet inte exakt. Är ju mest från det dom var under 6-års ålder. Sen slutade dom vilja vara med på bild.

Men det känns skoj. Har ju hur mycket tid som helst på mej. Jag kommer ju ingenstans så varför inte ligga här och pyssla lite med bilderna. Går inte hålla på för länge då det tar lite på armarna att redigera och klippa i bilderna. Men nån stund varje dag och jag kanske får in dom. Kul var det i alla fall.

Det värsta är bara att jag känner mej väldigt gammal då jag ser på bilderna. Hittade bilder där man själv är med och oj vad jag såg ung ut. Det var bara inse att åldern har tagit ut sin rätt. Man är gammal. =)

Här är några av dom jag scannat in...endast å pojkarna än så länge....kommer på Veronica också men än är jag bara på år 1983-1984

Richard är på dom tre första och Andreas på dom tre sen.