ÄNTLIGEN =)

Nu känns det äntligen som om det vänder....börjar känna mej piggare .

Gör väl mycket att jag fått sova hela ”4” timmar i natt utan att hosta. Helt hostfri är jag inte men mycket, mycket bättre idag. Vilan i dagarna två kanske var behövligt.
Sen att det är sol idag gör ju inte saken värre precis.

 

Så idag tog jag och gick iväg på min vanliga runda och det kändes uppfriskande. Inte tungt som i tisdags utan bara skönt. Inget tempo ännu men det gick bra trots allt och det är huvudsaken. Är så less på alla sjukdagar nu att jag skulle behöva få vara lite fri från det ett tag nu. Eländet har ju varat sen i midsommar med alla olika krämpor som dykt upp. Så nu får det räcka för ett tag.. TACK.

 

Nu gäller det bara återfå orken och komma i fas med promenader och annat. Jag måste få komma igång så jag är ”fit for fajt” till den 2 november då vi åker till Stockholm för en weekend där. Måste ju orka gå runt där . Har börjat planera för vad vi ska hinna med förutom att vi ska på Cirkus och se Ledins show. Vill ju hinna se lite annat också då vi är där 2,5 dag.

Nått museum kanske och Gamla Stan förstås.

Måste ju vara sånt som Henrik gillar också och det är väl inte shopping precis.

Sen ska vi ju äta nån lyxig middag en dag då vi faktiskt åker iväg för att fira vår 30-åriga bröllopsdag. Rätta dagen är ju 6 november men det är ju mitt iveckan det så firandet får bli den här helgen i Stockholm. Ska bli riktigt roligt.

Ser fram emot det och hoppas nu jag får var frisk då.

Nu ska jag bara ta reda på vad som funkar då man går med rullator och var man kommer fram med den. Det gick ju bra i London så det borde gå bra i Stockholm också.

 

 

 

Helgen blir stillsam förutom att vi ska fira pappas födelsedag på söndag. Han fyller på lördag men vi tar det på söndag då alla kan komma. Veronica ska göra smörgåstårta så det får det bli den här gången. Alla gillar ju det utom jag som inte kan äta det. Jag kan inte med majonnäs så jag avstår.

 

 

 

Sen om det är fint väder i morgon ska jag försöka få Veronica att putsa nått fönster så jag får bytt gardiner i nått rum. Då man inte kan göra det själv måste jag vänta till nån har tid ställa upp.

Skulle göra det själv om jag klarade av det men det går inte. Har inte gjort det på flera år nu och jag är glad jag har dom som kan göra det. Men jag gillar inte be om det fast är så illa tvungen. Och då får jag vackert vänta till hon har tid . Så nu hoppas jag på solsken så det åtminstone blir nya gardiner i ett rum.


En liten dikt jag hittade som är så fin.....passar så bra in på ett 30-årigt äktenskap!♥♥
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0