Nageltrång =(

Så var det måndag igen...ny vecka som börjar illa. Nageltrång på stortån =)

Och jag rår för det själv. Drog i lördags bort en bit av nageln på tån som fastnade i strumpan .

Borde jag inte gjort. Kunde ju räknatt ut med ”stortån” att det skulle sluta illa. Blev inflammerat ganska snart så nu är det ömt och svullet. Rött och inflammerat.

Blev till att fotbada i såpvatten efter promenaden som tog väldigt ont med foten inklämd i en sko.

Sen våt onslag så varet får dras ut. Kan ju det där då det knappast är första gången nån har nageltrång i den här familjen.

 

Minns en gång då Richard hade nageltrång i nästan 8 månader bara för att han vägrade låta dom dra bort hans tånagel. Veronica har också ofta haft nageltrång och så jag förstås. Tänk att man aldrig lär sej. Jag har en knasig nagel på just den här stortån och den delar sej ofta så det är lätt händt att den fastnar då man ska få på strumpan. Men att dra bort den är väl inte det smartaste man kunde göra. Kunde klippt bort den så den inte fastnat och låtit resten sitta kvar tills det växt ut. Men det är lätt vara efterklok som man brukar säga. Men facit i hand så vet man att man gjort bort sej och nu får

man betala för det.

 

Igår for så Ruff hem till husse igen och det blev lugnt och tyst i huset. Eftersom Tessan inte gillar sällskapet så tyckte hon nog att det var skönast. Dom är inte kompisar precis. Accepterar varann men inte mer.

Denna gång hade äntligen jakten gett utdelning och dom hade fått två älgar. På tiden . Kan inte vara kul jaga om man aldrig får ett djur. Nu kanske man kan få lite lön för mödan att ta hand om hunden som vi gjort. Älgkött är ju så gott. Saknar det då det förra året blev väldigt lite då dom bara sköt en enda älg.

En älgstek gjord i ugnen med en sky av rött vin som man sen gör en mustig sås på är mumma för gommen. Längtar efter det. Sen är ju köttbullar gjort på älgfärs och bacon nått som är så gott och som smakar mycket mer än då man gjort det på vanlig nötfärs.

Så nu hoppas jag få lite kött och färs så man kan göra lite goda rätter.

 

Henrik har ledigt nu i 4 dagar så jag får sällskap på promenaden den här veckan. Alltid roligare gå om man har sällskap. Går lättare och man tänker inte på hur ont det gör eller så.

Har inte så bra i ryggen då jag försökte med dubbla promenader förra veckan. Lite för många gånger. Ska försöka ta det lite lugnare i veckan och inte ta dubbla varje dag. Kanske varannan eller var tredje funkar. Får testa. Kan ju inte förstöra så jag får så ont att inte ens en gång funkar. Men en gång varje morgon då man är utvilad efter natten brukar gå bäst.

 

 
 

Anledningen till att jag försöker öka dosen med promenader är att jag vill å bättre ork till vi åker till Stockholm om tre veckor. Då blir det alltid gå mer och det vill jag klara av. Vi ska ju trots allt vara där från fredag fm till söndag em . Eftersom det blir rätt intensivt och med lite tid för vila vill jag ha ork och energi klara det. Fast det brukar gå. Jag är ju en envis person som faktiskt , ibland , kan skjuta bort smärtan och glömma den för ett tag för att ha skoj. Och resan har jag sett fram emot i flera månader nu så det blir bita ihop och köra på.

 

Ska bli så roligt komma hemifrån för nån dag. Blir rätt less se dessa väggar som jag ser varje dag , hela dagarna. Inget nytt händer och det rullar på samma varje dag. Andra kommer ju iväg på jobb och sånt men jag , jag ligger här och ser inget nytt.

Är trist och ibland är längtan efter att nått ska hända starkare än annars. Speciellt så här på hösten då mörkret och regnet tar över. Man blir deppigare då man inte kan vara ute och man blir trött av det mörka trista. Då det väl går in i november och december händer det lite och det finns nått se fram emot. I november är det alltid guldklubbsfest för Ferruform och sen kommer december med allt pyssel innan jul .

Så den här resan betyder verkligen mycket för mej och en resa på tu man hand med maken ♥♥ som sällskap är verkligen nått man längtar efter. Mysa på hotell och äta gott utan att behöva laga maten , kan det bli bättre ♥??

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0