Idag har det känts som en bra dag...fint väder , sköna promenader och en tå som verkar läka rätt hyfsat.

Det började med en morgonrunda i tidiga timmen , vi var ute före halv 9. Då Henrik också är ledig i helgen så fick jag och vovven sällskap. Riktigt skönt var det. Och det bästa av allt....min onda tå klarade av promenaden och skon utan att det blev värre. Kanske det ändå läker ihop till slut.

Vädret var så skönt, sol och – 2 grader ingen blåst och lite lätt frostigt på marken utan att vara halt.

Ett väder man blir glad av så här i mörka oktober-november.

Och att sen inte tån tar ont mer , eller åtminstone nästan inte , så kändes det som om allt kanske går min väg trots allt. Kanske jag slipper operationen och kan åka till stora huvudstaden utan bandage på tån . Och att jag kan ha på en finare stövel då vi ska gå på showen och slipper ta fula kängorna på.

Nu ska jag inte ta ut nått i förskott men fortsätter det så här så är jag nöjd.

Har ju en etsning kvar av den överskottshud som måste bort och sen hoppas jag det är bra.

Jag ska ”ALDRIG” mer dra bort e nagel så där. Ska åtminstone försöka låta bli nästa gång den går sönder på samma sätt. Får försöka lägga det här strulet på minnet.

Om jag ska se nått negativt med att min tå läker är att nu kommer ben och ryggsmärtan så sakteliga tillbaka till sitt normal onda läge. Men va fan det tar jag. För den smärtan det är jag det.

Men den klarar jag av mer än tåsmärtan. För då jag har normalonmtläge då är det inte värre än att jag kan koppla bort det en stund ibland och göra det jag vill ändå. Med tåsmärtan gick det inte göra nått alls. Inte ens ha på en strumpa på foten och ännu mindre en sko. Och hur ska jag då kunna göra det jag tycker om, som promenera med vovven t.ex.

Nä bort med tåsmärtan och in med den gamla hederliga vanliga nervsmärtan som varit min ständige följeslagare i snart 11 år. Den är jag, då vet jag att det är som det ska vara . På gott och ont så att säga.  

 

 

Lördagen i övrigt blev stilla , Tog itu med fler av mina gamla bilder och nu har jag totalt gjort klart och scannat in 1652 st bilder. Och mer blir det. Finns nog minst lika mycket till. Det mesta hittills har varit bilder på sönerna då dom var allt från nyfödd till ca 4 och 6 år.

Efter det kommer nog bilder på dottern också.

Det är rätt häftigt att titta på bilderna som är tagna då. Minnen kommer tillbaka och ibland minns jag exakt när bilden togs och ibland har jag inte en susning.

Enda trista i det hela är att man inser hur gammal och skrynklig man blivit. Inte är man ju 20 nu heller. Man ser ju inte ut som då med alla sina rynkor och grått i håret.

Men det är roligt se hur man faktiskt har sett ut och att man varit rätt ung en gång. Även om det nu känns som ljusår sedan.

Vi tog även en eftermiddagsrunda i dag efter elljus-spåret med hunden. Då det är fruset i backen nu så gick det bra rulla fram med rullatorn där. Och sen fick hunden springa lite lös också. Går ju inte då vi annars mest går efterbilvägen. Hon var överlycklig och skuttade fram som en lite kängru.

Solen sken även då trots att klockan hade hunnit bli halv 4. Kändes så ljust då man äntligen fick ha klar himmel för en stund. Bara passa på .

Till middag lyxade vi till med helstekt fläskytterfile och svampröra med lök och bacon plus potatiskroketter. Helt underbart gott. Ett litet glas rött till och middagen var komplett.

Nu ligger jag här och jäser efteråt och är så mätt och belåten.

Nu ska jag ta itu med resten av planeringen av vår resa så det blir fixat och klart. Nu är det inte många dar kvar. Fredag morgon 06,55 flaxar vi iväg.

Och kontrollfreak som jag är ska det vara planerat med bussar och tider så vi hittar rätt där i stora staden. Lantnollorna på grönbete.