Dimmig och duggregn började dagen med. Kändes inte särskilt inspirerande.

Sen den ilskna bensmärtan på det. Kan det bli värre. =(

 

Nåväl , jag bet ihop och tog på mej regnkläder och tog hunden och ”rullen” på promenad. Skönt röra sej då smärtan är olidlig. Går inte bara vila bort den. Hade MP3 i öronen med bra musik så promenaden var otroligt nog skön trots att både jag och vovven blev blöt.

Tessan som har hår och inte päls blev både blöt och sandig. Blev torka henne ordentligt med handduken då vi kom hem för in i duschen vågade jag inte med tanke på vad som brukar ske då jag gör det. Har gjort det några ggr förr och det slutar med att jag ligger på golvet och kan inte annat.

 

Sen så blev det bullbak för hela slanten. Visste att pappa hade slut på bullar och att jag själv var helt utan så jag gjorde en 1 liters deg och satte på jäsning.

 

Enda smolket i bägaren var att jag inte höll på få upp assistenten på bänken då den är rätt tung och står längst ner i en låda i köket. Längst ner är väl inte smartaste stället men jag brukar få hjälp lyfta upp den men glömde det innan Veronica gick iväg. Och jag ville inte väcka Henrik som jobbat natt och låg och sov. Hade egentligen inte tänk baka idag då jag hade så ont men nu blev det så ändå.

 

Nå efter lite trassel fick jag upp maskinen genom att få den på en avsats i taget då jag inte kan lyfta och resa mej upp.

Gjorde degen och plockade fram bakbord och plåtar. Förberedde lite så jag kunde vila under tiden degen jäste.

Se jag kan planera smart ibland =)

Då degen var färdig och jag skulle fylla den så fick jag en ide om att göra lite ”roligare” bullar än bara vanliga kanelbullar. Så det blev bullar med kanel och rivet äpple, bullar med hallonsylt, och bullar med vaniljsmak.

Och jag kan skriva under på att dom blev goda . Blev kaffe och bulla då det var klart.

Hela 99 stycken blev det.

Oj vad stolt jag kände mej efteråt. Visst ryggen värkte, benet smärtade , knät som börjat bråka tog ont. Men i själen kändes det bra. Jag fixade det....helt utan hjälp.

 

Så just idag känns det helt okej att ha ont. Jag har gjort det jag tycker om.

Om det känns lika bra i morgon återstår att se men det får jag nog bli varse.

Förmodligen så är det inte lika roligt då men då har jag i alla fall bullar att trösta mej med. Jag har bullar till min pappa som slipper komma med ”köpesbullar” eller citronmuffins som han köpt på OK.

 

Att det sen blev lite sol på em gjorde inte saken sämre . Molnen skingrades och vi tog en kort extra runda . Henrik funderade om det var så klokt men vet att det inte är nån ide säga nått då jag ändå gör vad jag vill.

Rundan var skön ...lite tung men skön. Kändes bättre röra sej.

 

Nu då jag ligger här i sängen så är det inte helt utan smärta förstås.

Börjar bli spänd i kroppen och benet är inte glad .

Men jag är nöjd med min dag. Ont det lär jag ju ändå ha även om jag inte gör nått. Att det sen blir värre för nån dag får jag tåla. Bara ta nya tag och acceptera läget.

I morgon är en annan dag.

 

Dimman som dagen började med lättade och humöret blir bättre av att göra det man tycker om.

Baka som förr kommer jag aldrig göra igen men att göra en bulldeg nån gång om sänder ska jag väl palla med och planerar jag in vila och hjälp med lyft så kan det nog fungera en annan gång också.