Så är den äntligen klar....adventskalendern till barnbarnen.

Kalendern är en tradition min mamma hade till mina barn då dom var små. Hon broderade en kalender som man sen sätter små paket på och min mamma satte tre paket på varje datum så den blev rätt tung ibland. Vilket pyssel det är.

 

Men i år har vi gjort den lite bättre med att fästa den på en skiva och monterat klämmor vid datumen så det var lättare fästa paketen i år.

Nu ska det ju också var två paket på varje dag då Molly nu är så stor att hon också måste få nått.

Det är inte lätt hitta vad man ska stoppa i paketen då dom ska vara små.

 

Till Viggo var det lättare hitta små saker att stoppa i små paket än till Molly. Då Molly är så liten så får det inte vara för små grejer. Men till slut fick jag trots allt ihop 24 paket till var och en . Tog lite tid att slå in det men det var rätt skoj. Alltid roligt pyssla lite så här inför julen speciellt då man har små barn som ska glädjas.

 

Har även köpt alla julklappar nu också . Vi ger ju bara till barnbarnen numera då julen ju är barnens tid. Stora får ju julmaten. Nu har jag bara till att göra julpaket av mina julklappar.

I år blev det internet som fick vara min arena för julklappar. Då jag inte har ork springa runt så mycket i affärer så var det enkelt ligga här och beställa hem det jag skulle ha.

Sen var det ju billigare också och det var ju inte helt fel. Då kunde jag istället köpa fler klappar.

 

Har nu börjat kolla igenom mina julsaker men inte plockat fram nått ännu. Jag håller på det att första advent ska pyntet fram, inte före.

Har grannar som redan nu tänt sitt julpynt men det gör inte vi.

Har tittat lite på nya ljusstakar men inte hittat nån jag fallit för så det får bli samma i år också.

Vill ha nytt ibland.

 

Vi bytte ifjol till LED lampor i ljusstakarna men jag tycker det lyser lite väl svagt så jag tånkte köpa

vanliga lampor istället igen. Men se det gick inte. Den glödlampa som hör till mina ljustakar är inte den vanliga sorten utan en special då den har en transformator. Så jag köpte först några jag trodde sklle passa men det funkade inte så dom lämnade jag tillbaka. Verkar inte finnas nånstans så det får nog vara. Synd.

 

Idag regnar det så nu ligger både vovven och jag här och surar. :((

Är plusgrader men råkallt och fuktigt så vi hade ingen lust med promenad idag. I alla fall inte så länge det regnar.

Annars har jag varit otroligt flitig med mina promenader och inte hoppat över nån dag trots att jag haft rätt jobbigt med smärtan. Inser att det inte går vila bort utan det är bara försöka hålla igång.

Smärtan har tyvärr ökat stadigt sista tiden men jag ger mej inte för det.

Har ju varit rätt aktiv med resor och fester så det är klart det gör smärtan värre.

Men jag mår ju så mycket bättre psykiskt då jag haft nått göra än att bara vara hemma. Så då får jag ta det onda.

 

Och ”vanliga” promenader gör det inte värre utan det gör att jag inte tappar mer muskler än jag redan gjort. Det är allt utöver promenader som gör det jobbigare. Sånt som att sitta och sånt som att gå med kryckor istället för rullator. På mina promenader har jag alltid min rullator och då går det alltid bar gå. Men då jag t.ex. är på fest blir det kryckor eller krycka beroende vart jag ska. Och gå med kryckor är alls inte optimalt då jag inte orkar hålla ryggen nog rak då. Säckar som ihop lite trots att jag även då har ryggbältet. Och i lördags på guldfesten struntade jag till och med i ryggbältet då jag tyckte det förstörde min utstyrsel. Så jag får skylla mej själv att det är jobbigt just nu.

Som min dotter också påpekade innan vi for ” att skyll dej själv då , utan bälte vet du ju hur det slutar”. Och visst, hon hade och har rätt men fåfängan tog över och jag fixade ju det även om det var smärtsamt. Men ibland vill även jag känna mej fin och inte ha nått som skriker ut mina brister.

Slippa ha ett fult bälte på ….snyggt är det inte även om det är funktionellt. Och det går inte ha under kläderna då det är för hårt. Måste ha tyg i mellan. Bältet är ju c 15 cm brett och spänns först en gån med kardborre och sen kommer två ytterligare band på ca 10 cm som ska dras år ännu mer. Och det sitter 6 stag runtom som gör att man får väldigt rak hållning. Men som sagt särskilt vackert är det inte. Så ibland ...inte ofta...så struntar jag i bältet . Som i lördags.

 

 

Och det är förmodligen därför det strålar ner i båda benen just nu.

Men det är bara kämpa på och hoppas det vänder till mitt ”normalontläge” snart.

Bara det sluta regna så ger jag mej ut på rundan igen.

 

Inget kan stoppa mej nu …. smärtan får inte hindra mej från att göra det jag vill