Och snön den vräker ner!!!

Ville vi ha vinter?? Javisst.

Ville vi ha snö?? Javisst.

Men kanske inte snö varje dag. Kanske inte så mycket på en gång. Så inte plogbilen hinner med.

Jag blir ju inlåst då. Kommer ju knappast fram med rullen i dm djup snö. Inte en chans.

Kommer knappt fram på gården då hunden ska ut. Om inte nån hunnit dra undan lite snö först.

Så då får jag vackert stanna inomhus. Trist.

 

 

 

Och eftersom det inte blir nån promenad för gamla damen så har jag startat upp gåbandet. Inte lika skoj som gå ute men ett nödvändigt ont. Ont i dess riktiga bemärkelse .

För då jag går på bandet är jag tvungen lyfta mitt annars släpande ben och det ger visserligen bra träning men också mer smärta.

Har testat bandet tre dagar nu så nu blir det en vilodag. Har alldeles för ont för att det ska gå.
Skit också =(

 

Att jag sen drog igång ett bak igår också hjälper ju inte mot smärtan precis.

Skulle ”bara” göra lie bak igår men det blev flera sorter, inte riktigt meningen.

Men nu är det gjort och kroppen ska få sin välbehövliga vila.

Behöver det då nattsömnen varit usel. Benet värkte så det gick inte slappna av.

Att det sen är oväder ute gör ju inte saken bättre. Vädersmärtor är än värre.

 

Så sammanfattningsvis så har gåbandet och sen storbak på det och snöoväder gjort min kropp både sur och ilsken. Ger mej en käftsmäll och säger stopp. Slå på bromsen .

 

Jag som hade bestämt mej för att ta det lite lugnt med bak och sånt körde igår på i 190 och det resulterade i mazariner, mazarintårta, chokladcookies och hallongrottor.

Tänk att man aldrig lär sej. Gör en sak och inte fler samma dag. Hade ju den ambitionen innan jag satte igång men det slutade med att jag bara fortsatte.

Dum som man är. Visste att det inte skulle vara okej och ändå blev det så.
Nåväl nu är skadan redan gjord så bara bita i det sura äpplet och ta det piano nån dag eller två. Måste ju vara i form inför julen .

 

Tur nog är dottern ledig nu från LTU så vi kan hjälpas åt fixa och dona inför julaftonen. Ska köpa mycket färdigt men köttbullar och janssons måste vara hemlagade...inget gott annars.

Vi blir ju som sagt lite färre personer i år så jag ska försöka hålla nere på maten. Blir alltid för mycket och man blir så less på den maten sen.

 

I morgon blir det en tur ut till pappa för att se hur han har det i all snö. Tur han har slungan men det är ändå mycket jobb för en 83 åring då hans gård och uppfart är rätt lång. Och helt lätt är det inte fara fram med slunga heller, och han är ju ingen ungdom precis.

Sen vill ajg ju se hur Ruff har det med sin rygg. Han äter ju medicin ännu så kanske det kommer hålla. Hoppas det för vovven är pappas bästa vän och han behöver honom. Håller honom igång och han har nått sällskap .

 

Nä om man skulle ta och Mindfullness lite så kroppen kommer i fas igen. Inte lätt men väl värt ett försök. Blir galen annars då smärtan kryper i kroppen.

 

Knoppen måste vinna över kroppen. En svår ekvation men med träning går det , fast jag har slarvat med den biten ett tag nu. Dags börja om för jag vet att jag kan och vill.

 

Andas in , andas ut …...andas bort det onda och ta in ny frisk luft. Slappna av .

 

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0