Snön den faller så sakta. Lägger sej som ett hinder för oss med rullator. Om det då kom ordentligt så plogen var tvungen fram. Går ju inte gå med rullator i cm-djup snö. Går åt he***te för tungt.

Skulle haft en egen plog på rullen. Såg en sån skämtbild på FB. Den borde vara verklighet.
Fast det skulle säkert vara för tungt skjuta en plog framför.

Skidor på rullen vore bättre. Det skulle nån uppfinna.

Så idag var jag tvungen ge upp promenaden.

 

 

 

Även om plogbilen kom till slut och tog gångvägen så plogar han alldeles för dåligt. Lämnar kvar nån cm , trycker inte ner plogen ordentligt. Samma visa som förra vintern . Då var det också lämnat cm-djup snö som sen blir spårig och eländig. Verkar vara samma kille som kör.

Får nog ta och gnälla lite till kommunen igen. Gjorde det förra vintern utan resultat förstås. Men då fick jag åtminstone framföra min åsikt.

 

Och jag som inte låtit nästan nått hindra mej att gå. Ja inte helt sant förstås. Skavsår och annat har ju ställt till det men att nu snön redan ska förstöra allt känns rent åt skogen.

Jag behöver mina rundor. Blir stel och orörlig och får ännu mer smärta då.

Som om inte smärtan är nog ilsken ändå.

Har nog lite väderkänning också. Och den smärtan rår inget på. Den kryper rent av under skinnet och kör ner i benet som stöt. Hela tiden oavsett vad jag gör och inte gör.

 

Nåväl inget gräva ner sej för.

Bara bita ihop och inte känna efter för mycket. Hur det nu ska gå?????

I eftermiddag blir det en liten kräftmiddag hos pappa. Hade fått kräftor av en släkting som han ville vi skulle äta upp.

Så nu ska jag försöka fixa till en paj att ta med så man får lite mer matigt också. Sn äter jag inte så värst mycket kräftor....skaldjur är inte riktigt min favoritmat precis.

En kaka till kaffet blir det nog också att baka. Få se vad jag hittar på.

Smärtan gör att det får bli nått som är enkelt.

 

 

Blir en sväng till julmarknaden i Sunderbyn också. Alltid skoj gå på det. Även om jag inte är i form direkt så ska jag gå . Brukar alltid gå på den. Hör som till. Inte för att köpa nått direkt utan för att titta och få lite julstämning.

 

 

Jag brukar säga att inget stoppar mej nu. Men mellan varven får jag lov lyssna på kroppen som säger ”stopp och belägg”. Händer nån gång emellanåt att jag lyssnar. Inte ofta men nån gång.

Som i dag då jag skippade rundan för att kunna sitta ikväll en stund och umgås.

Jag kan om jag vill. Fast maken sa just att det inte händer för ofta.

Men idag gjorde jag det så jag sen kan göra det jag vill.