Påsk mm.

Påskvecka.

Så var påsken över för i år och nu är det aprilväder i dubbel bemärkelse. Snö, regn och sol om vart annat....aprilväder som sagt.

Påsken förflöt lugnt i familjens anda.

Långfredag hade jag den stora äran att få låna Molly en stund då maken for med sonen och Viggo ut med skotern till stugan för att ta hem våningssängen som dom behöver. Molly behöver ju snart få en större säng och Viggo också. Så då passar det bra med vår gamla våningssäng som stått i stugan sen pojkarna var små.

Molly och jag lekte en bra stund tills hon blev sömnig och sen stilla somnade i min famn. Kan man ha det mysigare så säg.


Då hon sovit klart vaknade hon och såg ut som en solstråle direkt...söta lilla Molly♥.

Viggo kom sen tillbaka och var väldigt uppspelt och glad efter att fått åka skoter. Ville ha glass och det fick han såklart. Vad annars då man är hos farmor. Han hade så mycket att berätta och verkade glad över att få den ”nya” sängen.


Påskaftonens morgon kom Sonen och Viggo och bytte till sommardäck.

Viggo vill som vanligt hjälpa till men ledsnade sen och kom in för lite glass ;-)

Jag hade fullt upp med maten till påskmiddagen så faster fick roa honom en stund sen. Dom kommer så bra överens och har så roligt ihop. Härligt att se.



Middag blev det sen i Kallax hos pappa. Vi var många. Bara min familj består ju av 9 personer och sen pappa och mina syskon med respektive blev vi totalt 15 personer.

Trångt men härligt.

Vi rymdes faktiskt inte alla vid bordet trots att pappa har två utdragsskivor till bordet så jag och Molly satt vid köksbänken och hade skärbrädan som bord. Gick utmärkt det också. Vi två hade det mysigt och hon fick dela limpa med mej. Det gillade hon.

Viggo var i sitt esse och hade fullt upp. Fick ut Andreas på en runda ner till hamnen och fick springa av sej en stund. Sen var det full rulle inne igen. Pappa vek sen ett pappersflygplan till honom och det gillade han skarp. Roade sej länge med det och fick sen med sej ett sånt hem också. Han tackade Olle som han kallar pappa för planen och sa att det funkade ”jättebra” . Tänk vad ett litet pappersflygplan kan roa.

Dom åkte hem tidigare än vi andra då barnen började bli trötta.

Vi blev kvar ända till kl 23 så det blev en lång kväll.

Då hade jag varit på benen i 12 timmar och det kändes. Ryggen och benet värkte men det hade varit trevligt så det var värt det. Man får offra sej ibland och vila efteråt. Natten blev förstås inte så rolig då jag till slut var tvungen ta en ”stark”tablett för att kunna sova.




På påskdagen kändes det tungt men jag bet ihop och vi gick ut på promenad. Solen sken och det var härligt ute. Då solen skiner går allt lättare och då vi väl kom iväg så gick det av bara farten. Smärtan ska inte hindra mej från att göra det jag vill har jag ju fått lära mej. Och det ska den inte få.

Jag vill gå på promenad …. och då gör jag det. Smärtan tar jag itu med sen.

Efter promenaden blev det lite avslappning med mindfullness och det kändes skönt. Börjar hitta avslappningen bättre och bättre men är inte i mål där ännu. Tar tid att hitta rätt men det går framåt i alla fall.

Foten som smärtat hela vintern tar inte lika ont nu då jag skippat kängorna. Då det inte trycker direkt på fotknölen smärtar det mindre. Så det blir nog till att skaffa andra kängor till nästa vinter. Ett par som inte trycker så hårt på min stackars fotknöl.



Annandag påsk var lika fint väder så prommenaden var lika härlig . Smärtan lika ilsken men då man kommer iväg så går det ändå.

Richard och Helena kom hit med barnen då dom skulle iväg och köpa ny TV. Så jag fick en ny chans att mysa med barnbarnen och det jag gjorde.

Man får passa på då man får låna dom små liven. Molly♥ är en så glad tjej numera och inte alls rädd mer. Viggo♥ är ju alltid som en solstråle så det är roligt att hon också är det. Mina älskade små barnbarn.


Så blev det ny vecka och jag och Veronica tog med Viggo till badhuset.

Vi for och hämtade upp honom hemma hos dom och han kom glatt skuttandes för att åka iväg.

Väl där så duschade han med Verran och jag som bara skulle vara åskådare väntade vid sidan om. Han var väldigt uppspelt över vad som väntade. Viggo och Veronica hoppa i vattnet i den lilla bassängen först. Viggo klamrade sej först fast runt Veronicas hals då han var lite rädd först. Men det gick fort över efter lite lek i vattnet. Sen for han som en skottspole upp och ner i alla bassänger och Veronica hade fullt upp att hänga med.

Tur nog så stod jag bara på sidan om . Hade inte hunnit med den lilla spjuvern.

Vi blev kvar i badet i över en timme. Då var han så kall att det blev bastu för dom.

Efter det fick jag värma honom i en handduk en stund innan jag hjälpte honom med kläderna. Han verkade ha gillat badet för han sa direkt efteråt att hit vill han fara igen .

Efter badet tog vi en tur till COOP för att panta lite burkar och handla lite. Han fick hela 79 kr från burkarna, mycket pengar för en 4 åring.

Han var rätt mör efter badet så han fick sitta i kundvagnen medan vi handlande.

Han fick youghurt, risifrutti, munkar, kex och en dricka i en egen påse att ta med hem. Inte ofta han handlar med farmor så då får han välja vad han tycker om.

Vi skjutsade sen hem honom och han verkade nöjd med sin dag.

Vi också, hade haft det roligt och bara få se ett barns glädje i leken är nått man lever länge på.


Så jag kan verkligen säga att de senaste dagarna varit intensiva men roliga.

Smärtsamt nu men vad gör det en sån här gång.

Man måste offra sej för att få ha roligt och putta bort smärtan för en stund. Det går om jag vill och jag kan om jag vill.

Jag måste inte men jag vill.... det är det som är skillnaden mellan att må bra och må dåligt. Inga måsten utan bara ”Jag Vill”.


Just idag är ju inte vädret så bra så då blir humöret därefter. Ingen promenad med vovven då hon blir så smutsig att hon då måste in i duschen och den biten klarar jag inte då jag är själv.

Så idag blir det gåbandet istället...var några veckor sen då jag kunnat gå ute i flera veckor nu. Men röra sej måste jag, nej jag VILL röra mej var det ju. Så på med TV-n, MP3 i ena örat och trava på. Jag mår så mycket bättre då.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0