Måndag ... vilken härlig dag :)

Måndag morgon, solen skiner och det är några minusgrader ute. Hur skönt som helst då det för en gång skull inte blåser isvindar.

Så jag var ute på min rundan redan tidigt idag och det var helt underbart. Såna här dagar då får man energi och blir glad. Solen gör en på gott humör.

 

 

 

Helgen har varit en skön och trivsam helg med lite av varje.

Lördag var en dag då vi var bjudna till sonen (Andreas ) och hans sambo Sara på middag.

Jag hade haft mina aningar om att dom hade nått berätta och jag fick rätt. Dom hade slagit till och förlovat sej helgen innan då dom firat en årsdag sen dom blev tillsammans.

Så glad blev man då det var nått man väntat på få höra.

Så man kan säga att det blev som en förlovningsmiddag vi fick fast en vecka efteråt.

Bara gratulera dom och önska dom all lycka.

Sen kommer det ju ett litet barn till världen också till sommaren så det var väl på sin plats slå till.

 

 

Middagen som vi blev bjudna på var spännande och god. Starkt visserligen men inte för starkt. Var en chiligryta gjord på högrev som kokat länge så det var så mört att det bara smälte i munnen. Maten hade Andreas fixat då han gillar att kocka god mat och sen hade han till och med bakat en kaka till efterrätt. Inte illa . Jag visste inte ens att han kunde baka då det brukar vara Sara som står för bakandet. Men då hon ju jobbar natt och låg och sov på förmiddagen hade Andreas bakat. Verkligen lyckad kaka var det. Imponerande.

 

Så det blev en helkväll hos dom och vi var inte hemma förrän efter klockan 23.

Och trevligt var det också. Tack så hemskt mycket för det Andreas och Sara. Det gör vi gärna om :)

 

Söndag sen så var det tid åka ut till pappa för att göra lite hundvård där. Taxen Ruff behövde en trimning då han fäller så otroligt mycket just nu. Han ska ju egentligen plockas två ggr per år men då det tar för lång stund kör jag med klippmaskinen som jag använde på Tessan också på honom.

Han är ju inte överförtjust i klippmaskinen men det går bra då vi väl fått han på trimbordet.


Veronica brukar hålla honom och jag klippa. Han är lite sur då vi håller på och muttrar lite men står ändå helt still . Så det gick faktiskt rätt fort få det fixat . Det som var lite trixigt var att klippa under magen då han har ryggproblem och då vill jag inte ställa honom på bakbenen som vi gjorde förr om åren och han vägrar ligga på sidan . Men jag lyckades få det hyfsat bra ändå fast det var ingen bra arbetsställning klippa just under magen.

 

Blev även klippa klorna på honom och det gick bra fast det är det han avskyr mest av allt. Han har aldrig gillat det , har protesterat ända sen han var valp och han som är snart 10 år är inte lättare nu heller. Så då vi ska klippa klorna sätter vi på en munkorg så han inte ska bitas eftersom han kan göra det då han är så rädd. Men med munkorg är det inga problem.

 

 Taxen Ruff
 

 

Så nu idag kände jag direkt jag vaknade att jag hållit på med taxvård. Ryggen protesterade mot den dåliga arbetsställningen som blev då jag skulle klippa under magen. Inte särskilt bra för en skadad rygg. Men nu är det gjort och taxen är vårfin och slipper bli så smutsig under magen nu när det blir slaskigt och dant.

 

Promenaden gick ju ända bra trots att det kändes av i ryggen. Vet ju varför och det ger sej ju sen.

Sen då solen sken så var det lätt glömma bort att det tog ont och man bara gick och gick och njöt av solen som värmde i ansiktet. Sen att det till slut blivit asfalten framme gör ju att det rullar på lätt och man behöver inte vara rädd för halkan. Endast det tonvis med grus som ligger efter gångvägarna är väl det som jag inte gillar. Känns som det rullar under fötterna då man går. Så jag brukar , där det går, fuska och gå ut på bilvägen istället och det är så skönt då det inte är grus där. Nu längtar man till man får plocka fram joggingskorna och lägga bort dom tunga kängorna. Är så härligt då man får plocka fram dom och man blir så lätt om foten då.

 

Hoppas bara att dom hinner sopa bort det värsta innan lilla Kasper kommer hem till oss. Så hans små tassar inte måste gå i grus och sånt. Tessan hade ju stora problem med just gruset sista året då hon börjat få ont i sina tassar så då var vi tvungen ha socka på henne.

Jag räknar ner nu till det blir dags få hem honom . Om allt flyter på så har vi han här till påsk eller senast strax efteråt. Om ca 30 dagar så är jag hundägare igen. Som jag längtar.

Hoppas det går fort.

 

 

 

 

Valpmötet ♥♥

Igår kväll var det alltså dags för den stora dagen då vi skulle få möta valparna på riktigt.

Vi åkte iväg förväntansfulla alla tre och hörde direkt fullt av hundskall som mötte oss i dörren.

Härligt ljud , ett hus fullt med pudlar av olika färger och storlekar.

Kvinnan som har kenneln kände jag direkt igen sen tiden då jag jobbade och hon kände igen mej trots att det nu är många år sen jag jobbade .

Hon var super trevlig och jag kände direkt att hon var en som månade om sina älskade vovvar med mycket värme och stor kärlek till dom.

Hon har , tror det var 10 vuxna pudlar i storlek dvärg och toy plus en mellanpudel.

Färgerna är grå/silver och svart plus brun och två stycken aprikos, som Tessan var.

Alltså vilka fina hundar. Jag blev kär i dom allihopa. Den mellanpudel som var aprikos var nog den äldsta och hon var så go. Hon ville bli klappad och kliad med hela tiden. Hon påminde mej så mycket om Tessan, fast större.

 

Och valparna sen ♥♥ dom var bara helt underbara. Små små , som marsvin nästan i storlek ännu . Och dom pep så gulligt. Mamman till valparna var en jättefin grå/silver tik i toystorlek och hon var sååå snygg. Valparna var lite klättriga i början men sen efter dom ätit lite på mamman så slocknade de båda killarna pladask på golvet. Så sött ♥♥. Tiken var mest aktiv och brottades med en mjukishund och slet och drog och höll på ett bra tag efter hennes bröder lagt sej för att sova.

 

Än är det lite svårt veta vilken man föredrar då dom är lite för små ännu för att se hur deras karaktär blir. Men om nån vecka till då vi åker dit igen kanske man kan välja. Eller så väljer valpen oss vem vet. Just nu är ju mamma viktigast och hon verkar vara jätteduktig på ta hand om dom.

 

 

 

Vi fick även möta tre lite större valpar som är nästan två veckor äldre och dom var också så söta att man helst ville ha dom alla tre. Dom är bruna till färgen och där är då åtminstone en av hannarna i dvärg-storlek. Men dom var också helt underbara.

 

Dom stora hundarna , eller vuxna kanske är mer rätt ord då dom inte är så stora alls då flera är i toy- storlek och en del i dvärg-storlek. Vi mötte ju först tikarna och sen blev det liv i luckan då hon släppte in hannarna. Vilka härliga killar det var. En hette Bruno och han var så stilig och ett riktigt charmtroll, han blev man rent kär i på en gång. Sen yrvädret Harry han var bara för härlig.

Så snygg han var.

Det var så många hundar att jag inte kommer ihåg alla namn men alla var framåt och ville hälsa .

 

Så man kan nog säga att man fick en ordentlig injektion av pudelkärlek. Det var så skoj och så mysigt med alla pudlar och det var svårt slita sej och åka hem.

 

Hon som äger alla hundar, Maria heter hon var jättetrevlig och jag kände genast att jag har ett stort förtroende för henne.

Den känslan hade jag aldrig på riktigt med Tessans kennelägare.

Känns också skönt att hon finns så nära och att man kan få se valparna växa och att hon sen finns till hands om man undrar över något. Just det känns extra bra.

Så nu väntar vi nån vecka innan vi åker dit igen och kikar till valparna. Då blir det kanske dags för välja ut en. Spännande.

 

Sov som en stock i natt trots att gubben jobbade natt. Hade skrivit ut en bild på valptrion som jag kunde titta på och då gick det bra somna utan springa upp och kolla dörren.

Drömde om massor av pudlar , inte konstigt efter det goa besöket.

Lilla Tessan var med på ett hörn också. Som ett vakande öga och ser att vi väljer rätt.

 

  Goa Tessans sista månad hos oss ♥♥

 

Då jag vaknade i morse var det inte särskilt lockande väder ute men jag klädde mej ändå och gav mej ut. Vet ju att jag så väl behöver den rundan så . Väl ute var det formligen storm, ja nästan åtminstone. Mitt i allt då jag gick var det som gå mot en vägg. Det tog nästan tvärstopp i vindbyarna. Så det var väl ingen skön promenad men jag gick det jag ska och på vägen tillbaka fick jag då vinden i ryggen och då var det som om nån gick bakom och tryckte på så man fick ganska bra fart på gammel-benen.

Men så mysigt det var det då inte. Och solen kom först långt efteråt .

Nåja det är väl som det brukar vara , lite aprilväder fast vi är i mars.

Enda glädjande idag var faktiskt att det torkat upp så det var mindre vatten efter gångvägarna så man slapp bli helt ner-lerad . För jag hade ju tvättat upp mina täckbyxor som varit så skitiga .

 

Nu på eftermiddagen har solen tittat fram men stormen rasar fortfarande så det är iskallt ute . Inte nån vår här inte , den var och for lika fort.

 

I morgon ska vi bort på middag då sonen och hans sambo ska bjuda på middag hos sej. Blir trevligt och lite omväxling i vardagen. Blir spännande se vad för gott som ska serveras. Andreas är duktig på laga god och spännande mat. Ser fram emot det och sätta sej vid dukat bord är inte dumt :)

 

 

Valpmötet ♥♥

Igår kväll var det alltså dags för den stora dagen då vi skulle få möta valparna på riktigt.

Vi åkte iväg förväntansfulla alla tre och hörde direkt fullt av hundskall som mötte oss i dörren.

Härligt ljud , ett hus fullt med pudlar av olika färger och storlekar.

Kvinnan som har kenneln kände jag direkt igen sen tiden då jag jobbade och hon kände igen mej trots att det nu är många år sen jag jobbade .

Hon var super trevlig och jag kände direkt att hon var en som månade om sina älskade vovvar med mycket värme och stor kärlek till dom.

Hon har , tror det var 10 vuxna pudlar i storlek dvärg och toy plus en mellanpudel.

Färgerna är grå/silver och svart plus brun och två stycken aprikos, som Tessan var.

Alltså vilka fina hundar. Jag blev kär i dom allihopa. Den mellanpudel som var aprikos var nog den äldsta och hon var så go. Hon ville bli klappad och kliad med hela tiden. Hon påminde mej så mycket om Tessan, fast större.

 

Och valparna sen ♥♥ dom var bara helt underbara. Små små , som marsvin nästan i storlek ännu . Och dom pep så gulligt. Mamman till valparna var en jättefin grå/silver tik i toystorlek och hon var sååå snygg. Valparna var lite klättriga i början men sen efter dom ätit lite på mamman så slocknade de båda killarna pladask på golvet. Så sött ♥♥. Tiken var mest aktiv och brottades med en mjukishund och slet och drog och höll på ett bra tag efter hennes bröder lagt sej för att sova.

 

Än är det lite svårt veta vilken man föredrar då dom är lite för små ännu för att se hur deras karaktär blir. Men om nån vecka till då vi åker dit igen kanske man kan välja. Eller så väljer valpen oss vem vet. Just nu är ju mamma viktigast och hon verkar vara jätteduktig på ta hand om dom.

 

 

 

Vi fick även möta tre lite större valpar som är nästan två veckor äldre och dom var också så söta att man helst ville ha dom alla tre. Dom är bruna till färgen och där är då åtminstone en av hannarna i dvärg-storlek. Men dom var också helt underbara.

 

Dom stora hundarna , eller vuxna kanske är mer rätt ord då dom inte är så stora alls då flera är i toy- storlek och en del i dvärg-storlek. Vi mötte ju först tikarna och sen blev det liv i luckan då hon släppte in hannarna. Vilka härliga killar det var. En hette Bruno och han var så stilig och ett riktigt charmtroll, han blev man rent kär i på en gång. Sen yrvädret Harry han var bara för härlig.

Så snygg han var.

Det var så många hundar att jag inte kommer ihåg alla namn men alla var framåt och ville hälsa .

 

Så man kan nog säga att man fick en ordentlig injektion av pudelkärlek. Det var så skoj och så mysigt med alla pudlar och det var svårt slita sej och åka hem.

 

Hon som äger alla hundar, Maria heter hon var jättetrevlig och jag kände genast att jag har ett stort förtroende för henne.

Den känslan hade jag aldrig på riktigt med Tessans kennelägare.

Känns också skönt att hon finns så nära och att man kan få se valparna växa och att hon sen finns till hands om man undrar över något. Just det känns extra bra.

Så nu väntar vi nån vecka innan vi åker dit igen och kikar till valparna. Då blir det kanske dags för välja ut en. Spännande.

 

Sov som en stock i natt trots att gubben jobbade natt. Hade skrivit ut en bild på valptrion som jag kunde titta på och då gick det bra somna utan springa upp och kolla dörren.

Drömde om massor av pudlar , inte konstigt efter det goa besöket.

Lilla Tessan var med på ett hörn också. Som ett vakande öga och ser att vi väljer rätt.

 

  Goa Tessans sista månad hos oss ♥♥

 

Då jag vaknade i morse var det inte särskilt lockande väder ute men jag klädde mej ändå och gav mej ut. Vet ju att jag så väl behöver den rundan så . Väl ute var det formligen storm, ja nästan åtminstone. Mitt i allt då jag gick var det som gå mot en vägg. Det tog nästan tvärstopp i vindbyarna. Så det var väl ingen skön promenad men jag gick det jag ska och på vägen tillbaka fick jag då vinden i ryggen och då var det som om nån gick bakom och tryckte på så man fick ganska bra fart på gammel-benen.

Men så mysigt det var det då inte. Och solen kom först långt efteråt .

Nåja det är väl som det brukar vara , lite aprilväder fast vi är i mars.

Enda glädjande idag var faktiskt att det torkat upp så det var mindre vatten efter gångvägarna så man slapp bli helt ner-lerad . För jag hade ju tvättat upp mina täckbyxor som varit så skitiga .

 

Nu på eftermiddagen har solen tittat fram men stormen rasar fortfarande så det är iskallt ute . Inte nån vår här inte , den var och for lika fort.

 

I morgon ska vi bort på middag då sonen och hans sambo ska bjuda på middag hos sej. Blir trevligt och lite omväxling i vardagen. Blir spännande se vad för gott som ska serveras. Andreas är duktig på laga god och spännande mat. Ser fram emot det och sätta sej vid dukat bord är inte dumt :)

 

 

Stora dagen D ♥

 

Idag så ska det äntligen bli av. Det första besöket och titta på den lilla valpen som ska bli min ♥ ♥.

Som jag väntat och längtat. Men i kväll är det alltså dags och det är sååå spännande.

Han ju som sagt snart fem veckor så jag är jättenyfiken på hur han ser ut nu. Har ju sett bilder som är hur söta som helst men se det i verkligheten är nått helt annat.

Oj så härligt det ska bli.

 

 

 
 

Veckan som gått annars har varit lite hit och dit.

I tisdags höll jag på få tuppjuck på datorn och hade i det närmaste lust slänga den på tippen.

Då jag skull starta den så sa den helt enkelt..nej tack....och disk error. Hur glad blir man då.

Det som gjorde mej mest orolig var ju alla bilder som jag har på hårddisken. Sånt som jag hur länge som helst varit på väg ladda in på USB eller nått. Men som vanligt har man struntat i det och tänkt att det fixar jag sen nån gång.

Tur nog har jag en son som fungerar som min personliga datordoktor, vilket kanske inte roar han helt men det bryr jag mej inte om. Han måste ju hjälpa gamla mamma ;)

 

Han kom så förbi och tryckte på nån knapp och vips så funkade den.

Tur för datorn det för annars hade det blivit soptippen nästa.

Nu har sonen ( Andreas) också fixat så han kan styra den hemifrån sej så han slipper rycka ut varje gång mamma skriker på hjälp. Nu kan han åtgärda problem hemifrån istället.

 

Då dom precis varit på ultraljud då dom kom hit fick vi se en bild på det lilla livet som växer för fullt i magen på sin mamma. Så roligt se och så bra bilder det är numera än det var på min tid . Man kunde se till och med de små fingrarna och lilla näsan. Så roligt det ska bli med ett till älskat litet barnbarn ♥ , ett till litet barn att skämma bort och bara njuta av. Spännande för dom med då det är deras första barn.

Och så får jag bli stolt och lycklig farmor för tredje gången. Längtar.

 

 

Vädret denna vecka har ju varit soligt och fint fram till idag. Varmt också dock lite väl blåsigt men det blåser ju alltid här i Luleå.

Sköna promenader har vi kunnat göra men bara efter gångvägarna då det ännu inte är plogat bort sörjan och slasket efter kvartersvägarna. Då ligger det minst en dm snömodd som är omöjligt gå i med rullatorn. Man kan ju undra när dom ska komma och ta undan det för även med bil är det svårt ta sej fram.

 

Igår på eftermiddagen så ringde det på dörren och jag fick ett oväntat besök. Ett glädjande besök. Min kusin Kerstin kom förbi en stund och vi hade en trevlig pratstund tillsammans.

Så roligt att hon tog sej tid titta förbi då hon varit på folkhögskolan på kurs . Jag blev väldigt glad.

Alltid skoj att ses och få prata av sej en stund.

Det får jag hoppas blir fler tillfällen.

 

 

Då maken jobbat natt i natt så hade jag som vanligt svårt att sova. Jag som numera sover hyfsat får alltid svårt sova då han är borta . Vet inte varför men jag tror det är lite mörkrädsla som kryper fram igen. Har alltid varit mörkrädd men då vi hade Tessan så var ju hon min trygghet då han jobbade och då var det inte nått problem just med mörkrädsla. Men nu då jag är ensam i sängen så är jag upp och kollar dörren flera ggr för att vara säker på att den är låst.

Tokigt förstås men vad göra.

Som tur var kommer det ju snart om några veckor en ny vovve som håller mej lugn och trygg om nätterna.

I mitten av april så är det dags. Som jag kommer vänta och längta.

Och idag så möter jag honom för allra första gången , den goa lilla valpkillen ♥♥

 

 PUPPY LOVE ♥♥
 

 

 

Lite av varje.

Vilken häftig konsert det var i fredags. Riktigt riktigt bra var den.

Även förbandet var bra men i min mening inte lika bra som Europe även om maken tyckte det. Tyckte det bandet var lite för skrikigt.

Det blev en rolig och trevlig helkväll med middag ute. Vi var på kinarestaurang och åt innan konserten och det var supergott. Var så länge sen vi var ut och åt och det är allitid skoj då det väl blir av.

Sen trevligt med äta sånt man inte lagar själv heller. Min kinamat-lagning brukar sträcka sej till friterad kyckling och det blir så sällan numera.

Så det blev god mat och gott dricka till och lite sorbet som avslutning.

Då vi sen ätit var det bara ge sej till Kulturens Hus för konserten . Förbandet spelade första timmen och sen efter pausen drog det igång ordentligt. Vilken tur man hade med öronproppar. Jag som redan nu är halvdöv behöver ha kvar det jag har. För man hörde tillräckligt ändå, mer än väl.

 

Det var fullsatt i salongen och då man kollade på vilka andra var så såg man att åldersfördelningen var lika som vi. Det var såna i vår ålder och sen lika många i dotterns ålder ( 25 år ).

Så det stämmer att dom har fans i flera generationer.

Dom spelade både nytt och gammalt och jag gillar mest dom lugnare låtarna medan maken och dottern föredrar dom med mer fart i. Men i det stora hela var det väldigt bra.

Om jag ska klaga på nått var det dom satt satt bakom oss. Bakom mej satt en kille som hela tiden hade sina knän i ryggen på mej. När han diggade tryckte han knäna i ryggstödet och det var akllt annat än skönt. Jag vände mej om ett antal ggr och blängde på honom , sådär ilsket, och då slutade han ett tag för att sen på nytt köra knäna i ryggstödet. Väldigt irriterande.

Så dj**la långa ben kan han inte haft så dom inte rymdes på golvet.

Sen är det ju också rätt störande med dom som har världens minsta pissblåsa som måste springa iväg på toa hela tiden. I vår rad var det speciellt en som skulle fram flera ggr.

Ska det vara så svårt hålla sej en timme eller två????

 

Det blev som sagt en helkväll då vi varit och ätit innan så vi var inte hemma förrän klockan var nästan halv 12. Då var man alldeles för pigg för att ens tänka på lägga sej så vi satt uppe och kollade på inspelningen av Lets Dance och annat till klockan var närmare 2.

 

Sov inte så bra natten sen då jag fått så ont i mitt högra knä nu. Var faktiskt just det som störde mej mest trots att jag även var slut i ryggen efter suttit så länge.

Har haft ont i knäet en vecka nu , sen jag var i pulkbacken med Viggo och Molly och då inte tagit på mina knästöd som jag annars har då jag är ute och går.

Fick till slut gå upp och sätta lite diklofenak-salva på knäet och då lättade smärtan där.

Har nog lite början till artros i knäna har ju sjukgymnasten sagt tidigare och därför så har jag knästöd just på promenader men glömde det i pulkbacken vilket jag nu får äta upp.

Lätt vara efterklok, som vanligt.

 

Lördagen sen var mulen till att börja med , det hade regnat under natten.

Men då det var varmt så bestämde vi oss för en runda ändå.

När vi nästan var hemma igen sprack det upp och solen kom fram. Men det var iskalla vindar som blåste så det var inte så skönt som man kan tro att det skulle vara. Inte läge plocka bort några vinterkläder än.

Sen blev det en stilla lördag med lite skidåkning på Tv och sen en god middag med fläskfile och champinjonsås och hasselbackspotatis till. Så det blev en lyxmiddag då med.

 

Var sen rätt trött och sliten då jag sovit dåligt natten innan så efter melodifestivalen , som inte var mycket se egentligen , så blev det en tidig kväll.

Somnade rätt snart men än en gång vaknade jag av att knäet tog så ont. Så då var det bara stiga upp och smörja på lite salva för att kunna somna igen.

Tur nog funkar det faktiskt så jag somnade om och sov som en stock till klockan var halv 8.

otroligt skönt med sån sömn.

 

Blev sen ut och promenera som vanligt och om man bara går efter gångvägarna så är föret bra. Där är det välgrusat och inte halt alls. Men på kvartersgaterna där går det inte alls gå. Där är det tjockt med is och modd så det blev kryssa runt för att hålla sej där det inte var halt.

Ingen sol och lika isiga vindar. Än är det vinter även om den inte varit som vanligt.

En sväng ut till gamle far för lite söndagsfika var nästa anhalt.

 

 

Då sen kvällen kom så tog jag och smorde in knäet innan jag la mej och i natt har jag sovit utan att vakna alls. Sov i hela långa 7 timmar .

Tänk att lilla jag kommit tillrätta med sovandet ändå.

Och allt ett litet plåsters förtjänst. Helt otroligt .

Visst har jag väl nån natt här och där då jag sover mindre igen men inte hela tiden och det är så djäkla skönt.

Det gick få ordning på denna gamla kärring också till slut. Inte illa pinkat kan man väl säga.

 

Idag var det lite solsken då vi gick vår runda och det gör en så glad. Då solen knappt synts till på sista tiden blir man extra glad nu.

Lite isiga vindar ännu förstås men då vinden är i ryggen så är det ändå rätt härligt.

Fast nog hade det varit skönt med lite mindre vind. Om man nu ska gnälla på nått.

 

Och nu är det bestämt när jag får möta vovve-valpen ♥♥ för första gången. Så spännande det ska bli. Få se han på riktigt och få se hans mamma och syskon. Oj så jag kommer längta till på torsdag då det ska bli av. Då är han nästa fem veckor, blir fem veckor på lördag. Han är ju liten ännu .

På bilderna jag fått är han sååå söt och ser så gosig ut. Jag kommer längta ihjäl mej till det är dags.

Det ska bli så roligt .

Sen dröjer det ju några veckor till innan han får flytta hem till oss men då har man ju sett honom och kan längta ännu mer efter den lilla goa pudelkillen . I mitten av april då är det dags. Då får vi det livat och glatt i huset igen .

Ska bli så härligt. Hundar är ju det bästa som finns. Det heter ju människans bästa vän av en anledning. ♥♥

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya valpbilder ... man smälter som i tö av dom ♥♥

Igår kväll fick jag två nya fina bilder på valpen. Nu med rakad nos. Oh jag bara älskar pudel med rakad nos. Är så gulligt och dom har så söt nos. Liten och fin.

Nu ser man att det kommer silver i nosen. Dom föds svarta men blir sen grå/silver.

Kunde inte slita blicken från bilden igår utan klickade fram den flera ggr och bara beundrade den.

Som jag längtar få se honom och hålla i honom nu. Mer och mer för varje bild jag ser.

Nu ser han ut som Tessan , som Viggo sa ”fast med fel färg”.

Blicken han har får en att smälta direkt och jag blir så glad och lycklig av bilden. Längtar så till han blir min och jag får han hem till mej.

Och snart , snart så får jag möta honom på riktigt, pussa på honom och gosa lite.

 

   

 

 

Kunde inte låta bli ta en promenad i morse ändå trots att benen inte alls var på gott humör sen leklandet igår.

Sov väl lite sisådär och vaknade redan klockan tre i natt av en väldig smärta i benet. Upp och smörja in benet med lite Volatren så jag kunde slappna av och somna om , det funkade faktiskt.

Så efter det sov jag till klockan var halv 8.

Och då sen solen började tränga fram bakom de trista gråa så var det så lockande ge sej ut. Gick bara inte stanna inne.

Föret är väl lite blandat med både is och asfalt och massor med gruslager om vart annat.

Men vad gjorde det då solen sken. Man blir glad och får sån energi av solen och det gick förvånansvärt lätt att gå med ett ben som egentligen ville stanna hemma och vila.

Var väl inte meningen ta långa rundan men det gick inte låta bli.

Ville inte vända och ta av tidigare så vi traskade på . Var väl några tillfällen då det var lite svagt uppför som jag var tvungen bromsa in för att det tog för ont men annars flöt det på bra.

Var så nöjd efteråt att vi gått för med solen som man inte sett på många veckor så går det inte missa det.

Solen gör en glad.

 

 

 

Hoppas bara vi får ha lite solsken nu , det kan vi behöva efter den gråa trista tiden som varit.

Och ska det ändå fortsätta med plusgrader så kan det lika gärna bli så varmt att all is på vägar och gångvägar tinar bort så kanske man kan plocka fram lättare skor att promenera med. Är alltid så skönt då man kan stoppa undan vinterskorna och kan promenera med promenadskor istället .

 

Idag ska vi även ut och käka lite innan konserten. Blir lite kinamat. Roligt komma ut och göra nått annat en gång och att slippa göra middag en kväll är inte helt fel heller.

En helkväll blir det med andra ord.

 

Blev att lite snabbt raka av håret på Veronica , ja inte allt men underhåret som hon brukar ha snaggat , så nu är hon konsert-fixad. Hon brukar gå till frisören annars men då det bara var underhåret så erbjöd jag mej fixa det .

Gillar ju fixa hår. Både på människor och på hundar.

 

Men nu intar jag ryggläge en stund så min rygg går med på sitta i några timmar.

Roligt med lite omväxling så det går alltid bra ändå. Vill man så går det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Farmor på leklandet .. gör att tiden går fort.

Igår var lite av en mellandag för veckan. Lite i lugna gatan med mycket vila och återhämtning minst sagt.

För tisdagens pulsande i gropig snö med rullator satt förstås som en vass kniv i ryggen för att tala om att gamla tanter nog inte borde vara i pulkbacken.

Väntat ? Javisst så det var inget som förvånande. Men det var ändå inte värst. Kunde ju trots allt sova rätt hyfsat , då jag fått ta till lite extra smärtstillande salva på knäet och ländrygg och armbåge så.

Var den vingliga färden i gropar och sånt som slet lite på den gamla sargade kroppen.

Men man får lida lite för att ha skoj ...eller?

 

Smärtan i ben och rygg hindrade sen inte mej från att ta mej ut på den obligatoriska rundan , måste gå den varje morgon fast jag inte har nån vovve som pockar på promenad.

Mår som allra bäst då jag kommer ut då kroppen bråkar lite extra och väl ute så rullar det på utav bara farten.

Var väl kanske inte det bästa ta den långa rundan , det upptäckte jag efter halva sträckan , men det var så dags. Då var det bara knalla på och inte tänka på att benet smärtade och inte ville gå.

Var så skönt ute , fast så klart ingen sol, och faktiskt inte särskilt halt då asfalten redan börjar komma fram och så skönt det är gå då. Enda smolken i bägaren är ju det tonvis med kross-grus som nu kommer fram eftersom det varit halt i omgångar så det ligger lager på lager av grus. Känns som om det rullar under fötterna.

 

Är tur på sätt och vis att inte Tessan finns mer och behöver gå i gruset. Hon hade ju stora problem sista månaderna just då hon gick på grusade stigar eftersom hon hade ont i både tassarna och benen. Vi hade ju sockar på hennes tassar då det var som mest grus.

Stackars lilla Tessan ♥♥ Miss You Every day ♥♥

 

 

 

Efter rundan så var jag glad att jag ändå gått trots att benen protesterade för det kändes genast mindre stelt och efter en het dusch var det inte så farligt med smärtan. Ja den var förstås inte borta men då stelheten släpper klämmer det mindre på nerven och alltså blir smärtan mindre stark. Logiskt så säg :)

Fast visst var det en rätt smärtsam dag men det var det värt för vem vet när jag får vara med i backen igen. För med den lilla snö vi har och haft i vinter lär det snart vara barmark framme .

Man får offra sej lite för mina favoritbarn . Viggo och Molly.

 

Sen på kvällen ringde Viggo till mej.

Han sa då : ” imorgon ska vi på Leos Lekland så är du redo farmor”

Jag hade ju lovat komma med och titta, bara titta det räcker mer än väl för gamla tanten.

Och då nu Viggo ringde och påminde var det bara hålla med och säga att visst var farmor redo.

Pratade även lite med sonen som undrade om jag orkade komma med och han undrade lite hur ont jag hade. Det vill du inte veta svarade jag och det behöver du inte veta heller.

För då Viggo kallar kommer farmor.

 

 
 

Så vi steg upp på morgonen och jag skippade ta nån runda då vi skulle till leklandet redan vid öppningsdags.

Väl där så mötte vi , Veronica var också med, upp Richard och barnen. Vi hann knappt få av oss kläderna innan jakten på framför allt Molly började. Hon var som en vessla och for fram överallt . Hon hann upp där hon inte borde vara så Richard och Veronica fick fullt upp hålla efter henne. Hon är ju bara 3 år så hon är inte så stor att man törs lämna henne helt utan uppsikt.

Viggo han for också fram som en skottspole och visade mej alla konster han kunde och hur mycket han kunde åka mm. Fast jag tror nog nästan Molly var tuffast och testade allt , även det hon inte borde. Viggo är ju snart 6 år och har ändå lite förstånd om att ta det lite försiktigt.

Men jag tror nog det var ännu svettigare för mej stå titta på. Man blev nervös då dom klättrade och hoppade överallt , helt orädda. Har nog med åldern göra att man oroar sej. Dom hade full kontroll på det mesta och allt gick bara bra. Vi var där i drygt två timmar och tog sen en fikapaus innan vi skulle åka hem.

Jag undrar då vem som var mest slut, farmor eller barnen? Iallafall var då farmor helt färdig men oj så skoj det var. Se barnbarnen leka och härja så fritt och ha så skojigt med alla aktiviteter som fanns där är nått som glädjer farmorshjärtat. Och var dom än for var jag med och kollade och vinkade då dom vinkade och ropade ”hej farmor”. Att få vara med och se på är en ynnest.

Så det var en mysig förmiddag igen med de små trollen.

Vi handlade glass, slush , godis och lite kaffe till mej innan vi åkte hem.

Som en lyx få vara med barnbarnen och sen få skämma bort dom lite är det man lever för. Livets efterrätt ♥♥.

 

Nu blir det en stilla kväll med ingenting att göra mer än vila sej i form till nästa aktivitet för veckan.

Blev väl lite mycket just denna vecka men man får passa på då dom är lediga och har tid umgås med farmor och att det sen hamnade på samma vecka som vi ska på konsert visste man inte innan.

För i morgon blir det Europe på Kulturens Hus och innan det lite mat på Kinarestaurang.

 

Vi passar på nu då vi inte har nån vovve och så går tiden lite snabbare tills dess vi får hem honom. Är så länge dit ännu och jag räknar dagar och veckor och önskar det vore snart.

Men än dröjer det fast till veckan ska vi åtminstone få träffa honom för första gången. Oj så jag längtar till dess. Få se han på riktigt och hålla lite i honom och riktigt känna på en hund igen. Få känna dess mjuka goa päls mot min hand och se det fina vackra ansikte som jag älskar hos just pudlar. Dom har så vacker och söt nos då den är rakad och mjuk.

Jag älskar verkligen hundar och då i synnerhet just pudel som varit min favoritras sen jag var liten.

Ska bli så härligt då jag har honom här och kan njuta av hans närvaro hela tiden . Få en bästa vän igen som finns vid min sida och håller mej sällskap, natt som dag.

Längtar och längtar. Om det ändå vore april snart.

 

 

 

 

 

 

Barnbarnsskoj ♥

En tidig morgon idag. Somnade ju rätt så tidigt igår kväll , redan klockan 11 var jag i säng, så då blir det tidigt att vakna. Kan ju inte sova mer än nödvändigt heller. ;)

Nu då jag faktiskt sover rätt bra så blir det mellan 5-6 timmar varje natt och det räcker gott och väl.

Är ju ändå en klar förbättring än då jag sov endast 1-3 timmar per natt.

 

Så vi var som sagt uppe med tuppen och laddade lite för att vi skulle få besök av barnbarnen.

Vi gick vår runda ändå innan och där mötte vi än en gång en annan hundägare som undrade var Tessan tagit vägen.

Hon har själv varit med om samma sak för drygt ett år sedan då hennes dåvarande hund blev så sjuk att han fick somna in. Så hon vet precis vad vi gått igenom. Hon har nu en ny hund som är ett riktigt litet busfrö är ju bara drygt ett år så han är lite valpglad ännu.

Hon gladde sej också med oss då hon hörde att det var en ny hundkompis på gång till vår familj.

Hon ville inte heller vara utan hund då den förra fick somna in.

 

Vi gick sen vidare efter pratstunden och skyndade oss hem så vi skulle vara redo då barnbarnen kom. Vi hann hem och sen kom dom och då var det full rulle här.

Dom två har båda sån energi att man önskar man hade lite av det själv.

 

Viggo hade väntat sej att valpen redan skulle varit här så jag fick förklara att det dröjer några veckor ännu innan han kommer hit.

Jag försökte förklara hur liten han kommer vara men det är nog svårt för han att föreställa sej det.

Han har ju sett bilder på honom men det är ändå svårt fatt hur liten han kommer vara. Men han gillar namnet Kasper, det blir bra sa han för han är ju en killvovve.

 

Han sa till mej också att ”du vet ju att Tessan sitter där uppe i hundhimlen och mår gott med Wilma ( hans morfars hund som också är borta).

Och dit kommer du också den dagen du dör.”

Helt rätt. Klok som han är goa gossen ♥.

 

Richard hade med sej klippmaskinen då både Molly och Viggo behövde friseras. Så jag klippte först Viggo och han blev hur snygg som helst, farmors goa gosse ♥♥.

Sen skulle även Molly friseras , hade alldeles för lång lugg. Men det var inte det lättaste klippa luggen då hon inte hade tid sitta helt still. Men till slut lyckades jag få en någorlunda rak lugg och hon blev såklart den sötaste tjejen i stan, farmors gotroll ♥♥

 

  ♥♥ Nyfriserade ♥♥

 

Sen klädde vi oss allihopa och gav oss ut i pulkbacken .

Till och med jag kom fram med min rullator då det är rätt bra med skare.

Viggo han sprang upp och åkte med sin kälke , lilla energiknippet, helt outtröttlig.

Han lyckades till och med få farfar på kälken och tävlade om vem som åkte bäst . Givetvis var det Viggo som var bäst, vad annars.

Molly åkte mest på rumpan och for omkring och klättrade i kullarna , upp och ner, hon också helt outtröttlig. Vilken ork dom har dom små liven. Man blir rent av trött bara titta på.

Viggo föreslog att gamla farmor också skulle åka men det blev det inte , inte kan gamla tanter klättra i backen. Så jag fick vara den som stod nedanför och hejade på och fotade lite.

 

        

 En dag i pulkbacken ♥

 

Vi blev där ett bra tag innan dom till slut tröttnade.

Då blev det lite mellanmål och lite glass och en godisklubba, fast det inte var lördag, men farmor har dispens så det är alltid lördag hos farmor.

 

Dom åkte sen hem och både farfar och farmor var helt slut . Man är ju inte ung mer direkt :)

Men oj vad skoj vi haft . Det är så roligt ha dom här och dom får en att bli så glad och nöjd. Det lever man länge på. Och tiden går så fort då man har roligt :)

 

Nu blir det vila resten av dagen då jag känner i benen och ryggen att jag varit och pulsat omkring i snön. Men det var det värt, varenda sekund.

Det var så roligt och jag längtar redan till nästa gång.  

Lite helg-resumé:

En stillsam helg har passerat.

Inte många knop har det blivit.

Blev förstås en liten tripp in till stora staden :) i lördags med Veronica. Vi tog bussen så hon skulle slippa leta parkering och det är nästan skönast så. Man kommer ju mitt i centrum med bussen och har nära till allt av värde.

Blev inte handla nått utan mest fönstershoppa så att säga. Hade tänkt köpa lite reaböcker men hittade inget som lockade direkt så det blev inget.

Sen var vi runt lite i klädbutiker och kollade in lite rea där med men inget intressant som sagt.

Men det var skoj komma ut lite och då maken ändå jobbade passade det perfekt. Han är ju inte den som gillar gå runt i affärer precis.

 

Var rätt slut i ryggen efteråt så nån promenad blev det inte efter stadsturen. Den var tillräcklig för denna dag.

Sen var ju inte vädret så lockande heller med surmulet och trist. När sjutton ska vi få se solen igen??? är så less på det här mörka trista .

 

Blev sen en god lördagsmiddag med god mat och god dryck. Lite lördagslyx.

Såg sen melodifestivalen trots att jag egentligen inte gillar den numera speciellt då man vet att det bara är fusk med röstningen och det är så dåliga låtar med. Har nog inte hittat en enda låt som man känner så där WOW för.

Undra om det är ålder som talar eller om det bara är uselt i allmänhet?

 

Var lite svårt somna på kvällen då bussturen och stadsvandringen talade . Hade rätt ont i ryggen och benet . Att sitta skumpa på en buss som inte har allt för bekväma stolar är inget min rygg tycker om. Men vad gör man inte för att få lite omväxling. :)

Somnade ändå rätt så tidigt för att vara jag. Sov redan vid halv 1 och sov till klockan 5 då gubben skulle upp. Var lite för kort kände jag så då han for iväg till jobbet så la jag mej igen och somnade om, jag som inte burkar somna om.

Sov faktiskt tre timmar till och då jag vaknade var jag väldigt pigg och utvilad.

 

Hade fortfarande rätt så ont i rygg/ben men klädde ändå på mej och gick min runda för dagen.

 

Träffade en granne då jag skulle iväg så det blev till att stå och prata en stund, en bra stund blev det (30 min. minst). Hon hade hört att vi inte hade nån hund mer och ville prata och höra varför och hur det gått. Hon har själv tre stycken hundar varav en är lika gammal som Tessan var. Vi hade valp samtidigt den sommaren vi fick henne.

Hon tyckte det var trist höra att Tessan blivit så sjuk och förstod exakt hur jobbigt det måste ha

varit . Hon sa också att hon bävade för deras äldsta hund som ju är 11 år nu och har artros mm , när dom måste ta beslutet att låta henne somna in.

 

Dom har haft en hund som dom varit tvungen ta bort redan vid 1 års ålder så hon vet hur jobbigt det kan vara.

Fast som hon sa att ju längre man har dom desto svårare blir det då den dagen kommer.

 

Var skönt få prata lite och sen få visa bilder på min valp som ska komma till oss om några veckor.

Visa det som är framtiden och det som får mej att le och vara glad åt igen.

 

Blev inte hela rundan igår då det var lite för halt under den snö som låg ovanpå det isiga underlaget som är efter vägarna. Så jag gick bara 3 km istället för dom 5 km jag går annars.

Ville inte få mer spända muskler att bråka med.

Kändes precis lagom gå den sträckan. Hem och in i en varm dusch och sen se vasaloppets sista km. Var nyfiken på vem som skulle komma först i mål.

Ryggen var mindre bråkig på kvällen än kvällen innan så det var skönt. Behövde ingen TENS utan det gick slappna av ändå.

Sen så kom jag faktiskt i säng redan klockan 11 på kvällen då jag var väldigt trött kände jag.

Och sen sov jag som en stock till klockan var halv 7, helt otroligt vad jag sovit.

Nästan som en ”normal” människas. :)

 

Idag så blev det en riktig runda igen. Denna gång hade jag sällskap av gubben. Ingen sol idag heller utan samma trista väder. Enda glädjen i det hela var idag att det lilla snöfall som kommit i natt hade gjort att halkan försvunnit så nu behövde man inte gå på helspänn hela tiden.

 

Blev sen en tur till gamle far som vi egentligen brukar klara av på söndagar men då Henrik jobbade igår så blev det inte av eftersom jag inte kör bil själv mera.

Det är faktiskt en grej som jag saknar otroligt mycket. Att inte ta mej dit jag vill , hur jag vill och när jag vill. Är nu 4 år sen sista gången jag körde.

 

 

 

Hade ett lite chatt med kennelägaren också idag för att bestämma när det blir besök och kika på valpen i verkligheten. Vi har nu bestämt nästa vecka nån dag och då ska hon ha hunnit raka nosen på dom för första gången. Oj så spännande det ska bli. Om dom var söta innan så lär dom vara ännu sötare med rakad nos. Tessan var alltid finast och sötast just med rakad nos.

Så nu har jag nått längta till ännu mer. Så roligt och härligt få se vår lilla kille ♥♥

 

 

I veckan blir det också en konsert som står på agendan. Vi ska gå och lyssna på Europe på Kulturens Hus på fredag och då ska vi innan den också lyxa till det med en middag ute innan .

Europe lyssnade vi på mycket på 80-talet och nu lyssanr Veronica på samma så det blir vi tre som kommer gå på den. Hörde en intervju just med medlemmar från Europe på Tv för ett tag sen och dom sa då att dom tyckte det var extra roligt turnera nu då det var flera generationer av fans. Som en av dom sa att nu kommer föräldrar med sina barn och lyssnar på dom. Precis som vi då.

 

 

 

I morgon blir det livat och glatt för då kommer barnbarnen på besök och då hoppas vi det blir väder för pulkbacken . Inte för att jag åker men titta på kan jag. Tror inte det går så bra ta rullatorn upp i backen :)

 

 

 

 

 

På G ... nu rullar det igen

Kvällen igår var lite besvärlig då ryggen bråkade och benet sprätte. Fick joxa lite med både värme och TENS för att få det sluta sprätta.

Till slut lyckades jag få det slappna av och benet slutade upp med ”sprättet” , ( finns nog inget ord som heter så men det var vad jag kom på ;) )

Var så skönt då det släppte för allt hänger ju ihop med halkpromenaderna då man ju spänner sej för att inte halka.

Och i och med att jag till slut fick avslappning så blev det bra.

Skönt.

För nu kunde jag sova också . Var rätt trött och somnade väldigt tidigt för att vara mej. Sov som en stock redan halv 1 och sov ända till klockan var 7. Oj så skönt det var.

Kände mej som en ny människa och det var lätt kliva upp.

 

Vi var ute på rundan redan vid 9-tiden idag och idag blev det hela rundan igen. Och den gick heöt utan hugg och benet var helt med på noterna idag. Tror att det som halkan ställt till med gett med sej nu. Härligt.

Så rundan gick som en dans fast Henrik undrade om vi inte skulle gå halva idag också men jag tjurade och det gick vägen . Så nu är det på rätt köl på riktigt igen.

Men lite solsken hade ju inte varit helt fel. Ännu är det grått och trist väder även om det var ett tappert försök av solen kika fram nån minut under rundan men den försvann lika fort.

Lite less på gråvädret nu. Vi ska ju ha vintersol nu med gnistrande snö och lite lagom kyla. Inte plusgrader och grått och trist.

Men vädrets makter rår man inte på . Men gnälla får man väl ???

 

Fick även idag lite bilder på min söta valp och hans syskon. Dom är ju bara för söta. Blir helt kär i dom all tre. ♥♥

Är så roligt få se hur dom utvecklas och längtan blir bara större för varje dag som går. Men varje dag är ju ett steg närmare också.

Närmare till han får komma hem till oss och blir vår lilla ”killvovve” som Viggo sa.

Han nämnde också då jag sa att vi tänkte kalla honom för Kasper ”att det är ju ett spöke”.

Han tänkte då på snälla spöket Casper som är en saga. Och det stämmer ju.

 

 

Jag drömmer om hundar nästan varje natt och har ju som sagt valpens bild vid min säng som jag ser på innan jag ska sova. Och sen har jag ju Tessans filt ännu i sängen som jag rullar ihop bekom min rygg som ger mej lite tröst i saknaden efter en vovve i min närhet.

Har ju köpt en bädd till valpen men vi får väl se om han kommer sova där. Tessan sov inte alls i nån bädd utan hon hamnade i sängen redan efter en vecka .

Bädden ska åtminstone stå bredvid min säng så jag kan ha honom i min närhet och sen f¨år vi väl se var han hamnar till slut. Kanske det blir under mitt täcke som med Tessan :)

 

 

Blir en lugn helg då Henrik jobbar hela helgen . Kanske lite baka om lusten faller på.

Blir kanske åka in till stan också en sväng med dottern på bokrea som jag tänkt hela veckan men inte kommit iväg.

 

 Sötaste valpen i stan ♥♥♥

 

Så var ordningen återställd :)

Ordningen återställd....fått sova gott igen i natt. Behövde ha gubben hemma tydligen ;)

Nä riktigt så kanske det inte var men nästan. I alla fall så har jag sovit i natt och gubben har varit hemma så.

Och då hade jag ändå rätt ilsken smärta igår.

 

Gick ju min promenad som vanligt igår men fick ge upp och vända efter halva då benet tog för ont. Nu kommer det för att jag gått i halka som jag inte ska göra.

Och då var det ändå inte lika halt igår som dagarna innan. Det var bra grusat och rätt hyfsat plogat bort slasket.

Men det kommer ju alltid surt efteråt då man gjort nått man inte borde. Blir för spänd och stel och då bråkar min nerv mer än nånsin.

Men jag var ju klok och vände , vilket jag sällan brukar göra då jag kände att det nog skulle sluta illa om jag fortsatte.

Trist då jag inte vill ge mej men denna gång var det bara göra det för att inte förvärra smärtan mer.

 

 
 

Efter rundan blev det värmedyna och sen en het lång dusch för att få spänningen i ryggen släppa. Funkade hyfsat och det kändes genast mycket bättre.

Lite TENS på det och det blev riktigt bra.

 

Körde till och med lite Mindfullness som jag slarvat med länge nu, var nog säkert två månader sen sist och det var otroligt skönt . Tankarna var väl lite röriga och gjorde väl inte riktigt som det ska men jag tyckte jag blev hyfsat avslappnad i alla fall.

Och med det också mindre smärta i benet. För om jag bara får bort stelheten så minskar trycket på nerven som ju bråkat med mej sista två dagarna. Och med ökat tryck så hjälper inte plåstret fullt ut.

Men som sagt det lättade och jag kunde sova i natt.

Och jag sov länge....vakande visserligen vid 5 men somnade om efter frukosten och sov till nästan 10, så totalt blev det nästan 8 timmar och så länge minns jag inte när jag sovit. Behövde den sömnen efter två dåliga nätter så jag kände mej verkligen pigg i huvudet igen.

 

Jag hade till och med en massa drömmar , om hundvalpar förstås med både Tessan och valpen inblandad. Var omgiven av en hel hög med olika hundvalpar, pudelvalpar, och hade hela sängen full. Ville inte vakna nästan för att inte förstöra drömmen, ville drömma klart. Brukar drömma just mot morgonkvisten om jag lyckas somna om. Man sover väl lite lättare då. Så det var väl därför jag sov så gott.

 

 

 

Morgonrundan ,eller kanske förmiddagsrunda låter bättre då vi inte kom iväg förrän klockan var närmare 11, jag som annars är ute före klockan 9 senast, blev idag också den korta varianten. Benet är inte med på noterna riktigt än utan halkan sitter fortfarande kvar som en påminnelse i benet.

Så det blev bara halva idag med men den gick åtminstone bra att gå idag då det kommit lite snö som lagt sej ovanpå isen och tagit bort det blanka. Man kunde gå ”normal” utan gå och spänna sej så det var ju bra.

Visserligen tog benet väldigt ont mellan varven men inte lika illa som igår så det var ju bra. Ett steg åt rätt håll igen.

Synd bara att solen lyser med sin frånvaro igen. Var ju så härligt i två dar med solen som värmde och som lyste upp tillvaron. Nu är det bara grått och trist igen. Det gör ingen glad.

Nog hade vi väl kunnat få ha lite mer sol än så.

 

 

Efter prommisen blev det värme och sen Mindfullness idag med. Kändes riktigt bra idag och lättare slappna av. Lite mindre snurr på tankarna och jag kunde fokusera mer på det jag skulle göra. Men lite for tankarna iväg och då var det lilla valpen jag tänkte på. Den söta goa lilla valpen som precis fått upp ögonen. Jag har en bild vid min säng av honom som jag tittar på varje dag och kväll då jag jag sova. Längtar så till jag får se honom och hålla honom i min famn. Snart så. Längtar.  

 

 
 

Lite sömn utan make och vovve.

Efter ha haft två fina soliga dagar som lockat till sköna promenader så protesterar kroppen vilt. Stel och ledbruten då det också varit väldigt halt.

Jag ska egentligen inte gå långa promenader enligt sjukgymnasten då det är halkigt. Just pga man inte går ordentligt då.

Man går och spänner sej hela tiden för att inte ramla vilket leder till muskelspänning och felgång.

Men vem kan låta bli då solen skiner och det är 7 plusgrader ute i februari??

Man bara ”måste” gå.

Så nu känner jag det . Med besked kan man säga. Ont både här och där.

Provade även ta på broddar igår för att se om det skulle vara bättre men det var precis tvärtom.

Jag tog av dom efter bara en stund då jag kände att det inte alls kändes bra i rygg och ben ha på dom. Bättre gå försiktigt och försöka gå så ”normalt” det bara går.

Så nu är jag stel, riktigt stel och har haft två usla nätter.

Som träningsvärk fast med kläm på nerven som gör det lite mer än träningsvärk.

Nåja det ger väl med sej bara jag kan gå normalt igen. Tack vare mitt plåster är det inte lika ilsket som det brukar bli vid felgång.

 

Sömnproblematiken beror inte bara på smärtan denna gång. Utan än en gång på att maken jobbat natt och ensamheten gör att jag har svårt för sova. Har blivit så sen Tessan inte finns vid min sida nu. Förr, då jag inte hade Tessan , innan ryggproblemen var det likadant. Så fort han jobbade natt så kunde jag inte sova. Och då hade jag ändå alla barnen hemma men vad hjälpte det.

Sen då vi skaffade hund och jag fick en kompis i sängen som vakade över mej då han var på jobbet så var det inte lika jobbigt var ensam i sängen. Då hade jag ju min goa vovve som låg bredvid och var min trygghet.

Nu har jag haft svårt varje gång han jobbar natt oavsett smärtan.

Måste upp och kolla dörren , att den är låst flera ggr. Är nog lite svamlig men så är det. Bara konstatera. Och sen då mer smärta pga halkan gjorde inte saken bättre.

Tur nog så är det sista natten han gjort för veckan så nu blir det lugnt igen.

Då hoppas jag få sova mer och komma tillbaka till det som jag kommit i fatt med sen jag fick mitt plåster. För nog känner jag nu att då jag fått sova om nätterna så blir jag mer påverkad av sömnbristen nu än då jag knappt sov alls. Blir mer trött och sliten och irriterad nu då jag sovit illa.

Tänk vad fort sånt kan ändras.

 

När jag väl får hem min ”nya” lilla vovve hoppas jag att det ska gå sova fast han jobbar natt. För han jobbar ju skift och nätter kommer några ggr per månad. Och om jag har en ny liten kompis som blir min trygghet precis som Tessan var så borde det gå bra sova även fast jag är ensam.

 

Igår hade jag egentligen tänkt mej in till stan för att gå på bokrea. Men då jag var så ledbruten av halkan så bestämde jag mej för spara det till en annan dag.

Blev istället följa med då maken skulle till Storheden , han skulle bl.a på Biltema . Jag tog då och gick iväg till djurmagasinet istället då jag inte hade nått intresse av gå på Biltema.

På djurmagasinet skulle jag kika på ett fint halsband till valpen.

Jag vill att han ska få ett eget då jag inte vill ge honom Tessans. Och sen hade ju Tessan ett rosa halsband och det kan jag inte ha på kill-vovven tycker jag.

Eller kan och kan , men jag vill ha ska få ett nytt . Tessans ska sparas som ett minne.

 

Nu hittade jag inget som jag tänkt, tyckte dom verkade så stora .

Pratade med en expedit där och hon tyckte jag kunde ta med honom dit och prova ut ett lagom stort halsband sen istället för att få rätt storlek. Kan också bli en sele istället , det hade vi när Tessan var valp men hon lärde sej krypa ur den genom att stanna upp och backa , så på henne gick det inte ha då hon blev större.

Så det blev inget igår. Tittade även på lite tuggleksaker men köpte inget då jag inte visste vad jag ville ha. Det hinns med sen. Jag har ju ändå bädden redan och ett koppel och ett valphalsband.

Resten får komma senare.

Han kommer ju inte till oss förrän i april så det är länge dit. Men det är så spännande gå runt och titta på hundsaker igen. Ger mej sån glädje . Gör att jag har nått roligt och härligt att längta och vänta på.

 

Ska bli så härligt med en hund i huset igen som far omkring kring benen och som håller en sällskap då jag är ensam om dagarna och om nätterna då maken jobbar.

En hund är verkligen människans bästa vän. Och jag som alltid varit hundtokig ända sen jag var liten är nog den som längtar mest men även maken som inte var en hund-människa innan Tessan kom saknar och längtar efter en vovve. Och så Dottern också som liksom jag är rätt hundtokig.

Hon har sagt att då hon väl får jobb och eget boende också ska ha en egen hund.

Fast hon vill inte ha en liten hund utan en större.

 

 

Jag däremot älskar just pudel. Min farmor och farfar hade det då jag var liten och jag sa alltid att jag skulle ha en pudel då jag blev stor. Och då jag sen blev hemma på heltid pga ryggproblemen så bestämde jag mej för skaffa just en pudel.

Kan inte tänka mej en annan ras. Jag bara älskar pudeln som ras och den mentalitet och fina vackra utseende. Den är så söt och så vacker.

Så nu hoppas jag veckorna rullar på rätt fort så jag får hem min nya lilla pudelkille . Och kanske nästa helg jag får komma och träffa honom för första gången. Det ser jag fram emot enormt mycket. Så spännande.

 

 

Idag är det ingen sol men ut ska jag ändå. Hoppas bara dom hyvlat bort lite slask och halka så man kan gå lite mer normalt. Så spänningen i kroppen blir mindre. För även om jag är ledbruten och har smärta så är det inget som hindrar mej gå. Det har det nästan aldrig gjort. Sån är jag.

Och som min sjukgymnast brukar säga så är det bättre röra sej lite än bara ligga och att just min vilja är min styrka. Jag ger inte upp för lite smärta. Och nu med plåstret är ändå smärtan mer hanterbar än den varit på länge. Även nu då den är lite mer pga stelheten i musklerna.

Så nu ska jag ge mej ut i friska luften.

Piggnar till då och i natt är maken hemma så då kan jag nog sova igen.

 

 

Sol .... äntligen och nya valpbilder♥♥♥

 

Så var det måndag igen och helgen tog slut lika fort som den kom. Ja för mej är det ju det samma då jag har helg så att säga hela veckan men för dom andra. 

 

Maken började jobba redan igår kväll då han har nattskift i tre nätter.

 

 

 

Helgen har varit lugn och skön med lite av varje. 

 

Snöfall natten mot lördag gjorde att maken hade snöskottning hela förmiddagen då det kommit rejält med snö. 

 

Med efter det kunde vi ge oss ut på en promenad då dom för en gång skull hade plogat tidigt på morgonen , kors i taket. 

 

Under rundan träffade vi några som saknade vår vovve och undrade vad som hänt. Vi fick då än en gång ta upp hennes sjukdom. Var lite lättare prata om det nu då det gått lite längre och sen då vi kunde berätta om nya vovven också. 

 

Eftersom den vi pratade med också har hundar så är det lättare förstå vad vi gått igenom då alla djurägare en dag står inför detta svåra beslut. 

 

Men då vi nu har nått glädjande se fram emot så går allt lättare nu.

 

 

 

Resten av lördagen var lugn och skön med god mat och lite Tv-tittande.

 

 

 

Somnade rätt tidigt på lördagskvällen då jag var rätt trött och lite sliten eftersom jag inte sovit helt bra natten mot lördag.

 

Men denna natt sov jag som en stock och sågade visst stockar också enligt maken :)

 

 

 

Då det var skidåkning på Tv tidigt på morgonen blev det ingen morgonrunda för vi ville se det. Och sen skulle vi även en tur ut till pappa och hälsa på och då for vi dit innan det var dags för hockeyfinalen som Henrik skulle se, inte jag .

 

 

 

Då vi kom hem så kom mina barnbarn till oss med sin pappa och så fick vi en rolig söndagseftermiddag.

 

Jag och Molly hade fullt upp med alla lekar som hon skulle ha mej till. Goa lilla Molly ♥♥.

 

Vi lekte med en barbiedocka , vi byggde med klossar, vi snurrade karusell med en snurrstol, vi åkte rutschkana med dockan efter mina ben , ja säg vad vi inte gjorde. Hon är så full av energi och det spritter i henne hela tiden. Hon är precis som sin storebror i den åldern om inte ännu mer energisk. Man skulle behöva lite av den energin själv, det vore nått det.

 

Viggo storkillen älskar vara med sin bästa faster och dom har så mycket gemenskap . Härligt se .

 

Jag visade Viggo bilden jag hade på valparna och han var helt förundrad över att , som han ropade ”pappa kolla valparna har inga ögon”.

 

Han kunde inte se dom då valparna ju inte hade öppnat ögonen på den bilden.

 

Jag förklarade det men han var inte säker på om han trodde mej.

 

Molly hon letar fortfarande efter Tessan för hon förstår inte vart hon tagit vägen.

 

Hon brukar kolla runt och söka om hon ska hitta henne. Då hon såg valpbilden sa hon bara ”inte Tessan”.

 

Nu då jag har en bild på valpen där ögonen syns så skickade jag den till Viggo så han kunde se att ögonen finns. Vilken tur att den har ögon som han sa.

 

 

 

Fick ju nya fina bilder igår som vi beundrade hela kvällen allihopa.

 

Speciellt en bild där han gäspar. Han är så söt och ser så gosig ut och jag längtar ännu mer efter få ta honom i famnen och pussa på han.

 

Har skrivit ut en bild på honom som jag har vid sängen så det är det sista jag ser innan jag somnar nu.

 

Speciellt nu då maken jobbar natt och jag känner mej mer ensam . Då är det mysigt ha bilden som ger mej sån glädje och hopp igen efter den tunga tiden som gått.

 

Han är bara för söt ♥♥

 

 

 

Då jag vaknade i morse och såg solen så var det inte svårt ta sej ut på rundan. Trots att jag hade lite mer ont idag efter barnbarnsleken igår så var det inget som kunde stoppa mej då jag såg solen. Solen har man knappt sett sista veckorna så det var så härligt. Enda smolket i bägaren var att det inte var grusat efter gångvägarna. Dåligt då klockan var efter 9 då jag gick iväg.

 

Så det blev trängas med bilarna efter bilvägen istället då jag inte ville risker halka till .

 

Rundan var så härlig och jag var till och med tvungen ta på solglasögonen för att inte bländas. Man är ju knappast van vid det då solen lyst med sin frånvaro så länge.

 

Då jag var nästan hemma kom så traktorn för att grusa. Det var så dags det.

 

Hade lust stoppa han och skälla lite för att han var så sent ute men det var bara som jag tänkte. Men lite lust hade jag.

 

Men jag hade ju ändå klarat av min timmes runda så jag var rätt nöjd ändå. Hoppas det nu förblir lite sol ett tag. Det gör att man ser lite framåt och humöret kan inte bli annat än gott.

 

 

 

Nytt plåster satte jag på sen då jag känt att det avtagit så då är det dags. Som tur är svarar det rätt snabbt då jag sätter på ett nytt i tid innan hela effekten avtagit. Tar bara några timmar så känner jag att det fungerar igen.

 

Ännu bättre nu då jag har dubbelt så starkt plåster.

 

Tar inte bort all smärta men betydligt mer än tabletterna jag ätit gjorde, flera ggr bättre. Och det bästa av allt. Jag får min nattsömn och jag slapp ta till sömntablett. Har haft bra med sömn sen jag började med plåstret så jag har brutit den onda cirkeln till sist.

 

För numera sover jag runt 5-6 timmar ibland till och med 7 timmar och vaknar utvilad. Det är helt underbart. För visst har jag haft svackor förr men inte som varat i flera månader.

 

 

 

Nu ser jag fram emot en vår med solsken då valpen kommer i april och jag får en vän för livet igen. En liten go vovve som blir min kompis i vått och torrt. Som får mej må bra och ger mej glädje och lycka. Jag längtar så tills dess han kommer i min famn ♥

 

 

    Lilla goa valpen 2 veckor gammal
 
 

 

Precis som Tessan ♥ gjorde en gång då hon kom till oss och fick mej se framåt igen efter en tuff tid då jag legat på sjukhus i flera veckor . Hon fick mej på benen igen och blev sen den bästa vän jag kunde ha. Den som fanns där då jag mådde sämre en dag och som fick mej ut hur eländig jag än kände mej.

 

Älskade goa Tessan ♥ jag glömmer dej aldrig du finns i mitt hjärta ♥♥ 

 

  

Lite dagen efter idag....

Igår var en hektisk dag. Hade mycket för mej hela dagen.

Vaknade redan klockan 5 på morgonen och kunde sen inte sova mer. Hade ju sovit sen tolv på kvällen så mina fem timmars sömn räckte tydligen.

 

Gick då ut på en runda redan klockan kvart i 8 eftersom jag ändå var uppe. Var bra före och några minusgrader men inte nån sol tyvärr. Såg att den kämpade bakom molnen men ville inte tränga igenom.

Rundan gick bra trots att jag haft lite mer ont i benet sista två dagarna. Var ju lite moddigt häromdan och då fick jag ta i mer vilket gör att det känns mer i ryggen och benet.

Sen är det ju nu helt slut på pillren och plåstret som jag nu fått får inte full styrka förrän efter tre dagar.

 

Hem och duscha och sen tänkte jag vila lite innan nästa projekt.

Hade planerat ta bussen till Storheden för lite shopping där och just åka buss dit har jag inte gjort förr då det är bussbyte i Gammelstad som gäller då.

Men nu hade jag tänkt testa .

Hade förstås kunnat vänta till maken slutat och han skjutsa mej dit men jag ville se hur det var åka bussen dit och hur lång tid det tar.

Att åka buss in till stan tar bara runt 20 minuter och nu åka till Storheden tog faktiskt längre trots att det är kortare. Jag åkte hemifrån klockan 12,15 och var inte där förrän klockan var 12,50. Så åka 7 km tog 35 minuter och då åker jag in till stan dit det är 1,1 mil på 20 minuter.

Nåja det gick ju men tog onödigt lång tid.

Och besvärligt också böka upp rullatorn på bussen två ggr.

Positivt var ändå att dom monterat upp kortläsare vid bakdörren där jag kliver på så man slipper gå fram och betala. Bra gjort LLT.

 

Väl framme blev det strosa runt i alla affärer som låg runt centrum där. Hittade inte mycket men det var roligt bara titta. Synd bara att det är rätt stora avstånd mellan vissa ställen . Det blir rätt långt gå om man ska besöka alla affärer där. Då är det enklare om man har bil .

Men då jag inte kör bil så är jag tvungen använda benen.

Men jag hann med en hel del och sen kom maken och mötte upp för det var även dags fylla på matförråden. Bara det tog ett bra tag då vi hade väldigt tomt och brukar försöka köra en storhandling en gång i månaden. Förr då jag körde bil kunde jag ju åka iväg själv och handla då och då men nu kör vi månadshandling. Faktiskt skönt för då har man hemma basförråd och behöver bara handla smått sedan.

Fast Henrik är inte överförtjust då han måste gå med och handla då vi ska storhandla, Lite suck och stön blev det allt. :)

 

Efteråt var det jag som hade suck och stön. Min rygg var inte överförtjust heller över det jag gjort. Jag hade ju varit i farten i flera timmar och det blev mycket gå och stå . Så på kvällen blev det ta fram TENS igen och köra en bra stund, blev flera timmar. En extra tablett blev det också innan sänggåendet för att jag skulle kunna slappna av.

Men som man säger , är huvudet dumt får kroppen lida. Hade ju inte behövt göra allt på samma dag . Men vem har sagt att jag är klok??? Inte klok är nog mer rätt.

 

 
 

Men jag fick hyfsat med nattsömn ändå tack vare tabletten så jag vaknade rätt så utvilad efter 4 timmar.

Då vädret inte lockade till uterunda , snöstorm, och jag ännu har rätt ont i ryggen efter gårdagens bravader så stannade jag inne och bakade lite istället.

Bakade en rulltårta och en vaniljfylld sockerkaka. Lagom sysselsättning idag då jag behöver vila ryggen. Och vila med bakning är ju en riktigt bra ide eller hur :)

 

Sen kom ett SMS från dottern att han halkat omkull och slagit i ryggen i ett trappsteg och nu hade ont och inte kunde sitta. Ja det vet jag ju allt om.

Som om det inte räcker med att jag har ont i ryggen så ska hon också bängla till det.

Sa att det är ju min grej det där med ryggont.

Nej skämt åsido det är inte kul men som tur var inte värre än att hon kunde köra hem själv. Nu ligger hon på värmedynan för att få musklerna mjukare och slappna av.

Sa just att nu vet du hur ont i ryggen känns.

Tur nog verkar det som om det är musklerna som fått en törn , ibland ska man ha tur då man faller också.

 

 
 

Talade via chatt lite med kennelägaren idag för att höra om valparna öppnat sina ögon ännu. Brukar ju vara runt två veckor men ännu hade dom inte gjort det.

Ska bli så roligt få se dom igen på bild då hon lovat fota dom så jag får mer bilder.

Sen blir det en otålig väntan i två veckor till innan vi får komma och hälsa på. Då är dom u fyra veckor gamla och tiken går med på att man kommer dit.

Ska bli jättespännande se valpen på riktigt. Och så tidigt som vid endast fyra veckor.

Tessan såg vi bara på bild innan hon skulle hämtas hem då hon var 9 veckor gammal eftersom det var 30 mil dit. Och vi kunde inte heller få se hennes mamma heller då hon åkt tillbaka till sin ägare redan.

Är ju roligt få möta mamman också. Ser verkligen fram emot detta. Sett henne på bild och hon är så vacker. Och vackert namn har hon också Prinzess Diana, riktig prinsessa alltså.

Blir intressant få höra vad hon ska ha för namn på valparna i stamtavlan.

Vi har själva tänkt vår lilla silverprins♥ ska kallas för Kasper. Svårt hitta andra namn då man hittat ett som man gillar.

Längtar så . Tittar på valpbilder varje dag . Valpar är ju för söta. Hjärtat smälter. 

Ska bli så härligt med en vovve kring benen igen, så tomt är det nu. Längtar och väntar, tiden går 

 

 

 
lilla goa Tessan♥ som valp

 

 

 

Näsan ovanför ytan igen ♥

Efter en liten dipp igår så har jag näsan ovan ytan igen.

Fått komma på fötter efter en deppig stund med lite mycket sorgliga tankar och tårar.

Och fått sova i natt. Guld värt.

Så nu kan jag se framåt igen och bara minnas min vovve med glädje om vilken underbar hund hon var. Var datumet som fällde mej då jag började grubbla och sorgen kom över mej som en ångvält.

 

Men nu då jag fått mina , först 4 timmar sömn och sen 2 till efter frukost. Så då klockan slog 9 på morgonen var det en alert gammal tant som steg upp och klädde sej för obligatoriska rundan. Och då solen gjorde ett tappet försök tränga fram genom molnen så kändes det som jag var på banan igen. Ljuset tränger undan sorgen lite och jag ser framåt med glädje till det som komma skall.

 

Då jag igår kväll fick packa upp lite nya valpprylar så var det som om jag fick ny energi och det var med glädja man fick öppna paketet med grejerna. Det var en ny bädd i mjuk plysch som lillprinsen ska sova i, om han nu inte hamnar i sängen som Tessan gjorde :) , ett nytt koppel och halsband och sen en ny stickad hundtröja att ha vid ruggigt väder.

Tessan hade såna grejer men jag vill att valpen ska ha egna grejer och inte ärva hennes.

Känns roligt köpa hem lite prylar redan nu fast det dröjer till han kommer hem till oss.

 

 

Då jag igår fick högre styrka på mitt plåster så blev smärtan betydligt mindre redan under kvällen. Nu då jag inte tar nått piller med så var det nått jag kände behövdes.

Blev lite för lite med det första plåstret då jag tog bort piller efter piller.

Jag klarade av få bort alla tre piller på bara tre veckor och det känns helt okej. Det sista pillret kände jag mest av men tjurskallig som jag är så lät jag inte det hindra mej från få bort det. Är lätt bara ta ett då man känner att kroppen skriker efter piller men jag bet ihop och nu kan jag stoltsera med att vara pillerfri vad gäller smärtstillande. Plåstret har bättre effekt och nu hjälper även mitt kvällspiller till att jag får den vila och sömn jag behöver.

För jag har ju faktiskt kunnat sova ända sen jag fick mitt första piller med några få undantag. Får lättare avslappning och kan hitta bra sovställning lättare nu då jag är bättre smärtlindring.

 

Men som igår då jag inte sovit så bra under natten då kände jag mej otroligt slut. Verkar som jag märker av mer nu då jag faktiskt sover om jag inte fått min sömn.

Då jag under drygt sju månader knappt sov mer än 1-3 timmar så var det som jag hamnat i ett läge att det inte spelade nån roll , jag var jämntrött hela tiden kan man nog säga.

 

Idag på rundan mötte jag lilla goa pudelkillen Bosse ,som är en grå dvärgpudel liksom min lilla prins kommer vara. Han är så fin och jag måste bara krypa ner och gosa lite med honom. Vi pratade ett tag jag och hans matte och jag kunde visa bilden på min lilla valp . Dom har ju inte haft Bosse sen valp utan han var 3 år när dom tog över honom efter en annan så hon hade svårt föreställa sej hur små dom faktiskt är i början.

 

Så efter pratstunden var det med lätta ben jag gick resten av rundan. Och att då solen kikade fram lite grann gjorde inte saken sämre.

Så idag har jag kommit i fas igen efter deppdagen igår.

Lite sömn och sol ger mej mer energi.

Nu längtar jag bara till att veckorna ska gå och jag får min lilla valp ,en hund som håller mej sällskap och glädjer mej varje dag . En ny vän att älska och gosa med.♥♥♥

 

 

Lite ledsen i natt :(

Usch vilken dålig natt. Gick inte bra alls sova.

Anledning???

Ja det kan ju vara många orsaker men en var att jag kände mej så ledsen igår kväll.

Det bara kom över mej .

Kom tänka på vilket datum det var ( 17feb.) och kom då ihåg att det var för exakt en månad sen , den 17 januari som vi sa hej då till Tessan.

En sorgens dag som gjorde sej påmind.

Så fort jag blundade såg jag henne och hur hon låg där på undersökningsbordet då vi lämnade henne.

Det gjorde så ont.

Tårarna brände bakom ögonlocken och jag ville inte blunda.

Satt i vardagsrummet och tittade på fotoramen där det snurrar bilder på bl.a Tessan.

 

Försökte sen till slut lägga mej ner men sömnen var svår att finna.

Minnena fladdrade framför mej och jag såg henne och hennes sista plågade blick och det gjorde mej ännu mer ledsen.

Hennes blick som sa att ”jag orkar inte mer matte”. Hjärtskärande.

Älskade goa fina mjuka Tessan♥♥♥. Jag saknar dej så .

 

 

 

Till slut lyckades jag få bort bilden för mina ögon och kunde fokusera på bilden i mobilen på de små valparna. Det som ger hopp om att få glädje och lycka igen.

Att livet går vidare och vad kan visa det bättre än se bilden av det nya som ska komma.

Vet att Tessan unnar mej all lycka och att hon har det så mycket bättre nu. Lider inte mer.

Att jag lider är inget mot vad hon gjorde .

 

Och nu ska jag försöka se framåt och tänka på lilla silverprinsen♥ som snart kommer in i mitt liv och ger mej glädje och lycka igen. Som får mej le och skratta och jag får en ny vän för livet.

En liten vovve kan ge så mycket och jag längtar så efter få gosa och mysa med en go vän igen.

Då jag till slut fick lite sömn var det med tankar på lilla valpen som hjälpte till. Längtar ännu mer till jag får hem honom.

 

 

Blev väl till slut bara 3 timmars sömn i natt men det gör inget om det bara var för inatt.

Nu så här på morgonen så känns det inte lika tungt som igår kväll. Tror det var datumet som spökade som som gjorde mej så sorgsen.

Var inte riktigt beredd på min reaktion men vet att även maken känt samma. Det berättade han då jag sa hur jag kände och tänkt.

Han saknar henne lika mycket och det gör även dottern.

Och vi alla ser nu fram emot den lilla valpen och hans inträde i vår familj.

Ska bli så spännande då vi får möta honom första gången. Vilken lycka det ska bli. ♥♥

 

 

Fick i morse ett samtal från min läkare som utlovat. Vi förde en diskussion om mitt plåster och nu ska jag få en starkare styrka. Han var otroligt nöjd med min nedtrappning av mitt piller som jag klarat av helt på egen hand och väldigt snabbt enligt hans mening.

Så nu ska jag testa ett dubbelt plåster tills jag använt upp dom jag redan tagit ut för att se om effekten blir bättre. Tyckte att den styrkan borde bli optimal nu då pillret är ute ur bilden.

Kände mej rätt stolt över att jag klarat nedtrappningen även om det inte varit helt lätt alla dagar. Men envis som jag är så ville jag klara av det fort då jag ändå inte hade nån smärtlindring mer av pillret.

Men det kändes bar få lite beröm för vad jag klarat av. Så nu får jag hoppas jag slipper ta till mitt reservpiller som jag fått ta till några ggr under nedtrappningen. Ett piller som jag alltid haft som reserv då inget annat hjälpt.

 

Nu ska jag ge mej ut i friska luften och då mår jag som allra bäst. Ut på rundan och jah hoppas på nytt möte med dom fina pudeltjejerna som jag brukar möta. Behöver lite pudel pussar idag med.

Då mår jag som en prins igen och kan stå ut med längtan efter min nya goa valp som komma skall.

 

 

Nackspärr och valpbilder ♥

Igår var det stelt värre.

Nacken var värst. Nästan nära nackspärr.

Allt kom från det jag ramlade i fredags och som alltid är två dagar efter det som känns mest.

Och då det kommit blötsnö hela natten och var helt oplogat så var det inte ens nån ide försöka ta sej ut. Hade behövt det för att få fart på gammelkroppen men nu blev det inte det.

Sen fick jag ta det väldigt lugnt med nacken så jag inte skulle fastna i nått olämpligt läge. Var så nära så nära.

Så det blev en innesittardag helt och hållet.

 

 
 

Vi bara var hemma och tittade på OS-skidor istället. Var så spännande se stafetten igår med. Lika spännande som i lördags och lika mycket glädje då det även blev guld denna dag. Härligt och rätt åt norrmännen som varit så sturska.

 

Eftersom det snöade på hela dan så blev det inte att åka nånstans alls igår. Henrik skottade inte förrän på kvällen då det slutat . Då hade det blivit mer regn än snö så det var riktigt kompakt snö. Tur det inte är jag som skottar :)

 

I lördags så fick jag en första glimt av valpen och hans två syskon. Maria från kenneln skickade två bilder via MMS så jag skulle få se hur dom såg ut nu. Dom var precis en vecka gamla i lördags.

Eftersom min telefon vägrade ta emot MMS så bad jag henne skicka till Henriks telefon istället och nu kunde vi beundra de små underverken.

Så små och sååååå söta ♥♥.

Dom låg och käkade på mamman och var hur goa som helst. Blev så kär i dom alla tre.

Vet inte vilken som är vår lilla gosse men vad gör det, dom är lika fina alla tre.

Lyckades sen till sist luska ut hur jag skulle få min telefon ta emot MMS så jag kunde överföra bilderna till datorn och där se och beundra dom ännu mer. Kan inte låta bli glutta på dom hela tiden.

 

 
 

Då nacken i morse kändes lite mindre stel och ländryggen mer som innan fallet så bestämde jag mej för en runda i morse trots att vädret inte lockade det minsta. Mulet och disigt och lite lätt nederbörd i form av regndroppar och plus 2 grader, inte det roligaste vädret precis.

Men det sög i kroppen efter att få komma ut så det var bara kliva i kläderna och ge sej av.

Var som tur var inte halkigt så det gick hyfsat lätt ta sej fram om än lite moddigt på sina ställen.

Men för en gång skull var faktiskt gångvägen bra plogad. Vägarna var det värre med som var spåriga och moddiga. Tur nog kan jag gå mestadels på gångvägen under min vanliga runda så det gick bra.

 

Träffade idag med pudeltjejerna , där den ena är en Tessankopia så då fick jag lite vovvemys idag med. Särskilt den som ser ut som Tessan gjorde är en favorit. Kan inte låta bli gosa med henne. Men den andra är inte dum den heller och den är så glad och sprallig och kommer alltid direkt fram till mej då vi möts. Pudelpussar det bästa som finns ♥♥

 

Oj så jag längtar till vi får hem vår lilla valp.

Längtar så efter få ha en hund i huset igen. Ha en kompis och go vän att gosa med och pyssla om.

Ska bli så härligt framåt påsk att få honom hem. Lilla goa silverprinsen Kasper ♥♥. Längtar.

 

Idag fick jag ett paket med lite vovvesaker jag beställt. En ny bädd till nya valpen och ett nytt koppel och halsband. Vill att han ska få egna nya grejer och inte ärva Tessans som jag ska spara som minne efter henne ♥♥ vår älskade goa vovve ♥♥ som nu är en änglahund i hundhimlen.

Nu vill jag veckorna ska gå fort så jag snart får hälsa på lilla prinsen för första gången om ca tre veckor. Spännande få se honom så tidigt som vi inte kunde göra då vi skulle ha Tessan som valp eftersom hon kom från Umeå . Henne såg vi bara på bild innan. Och att sen få möta valpens mamma och syskon också blir roligt.

 

 

 
Tessan första dagen hemma sommaren 2006
 

Lite ledbruten, inte så farligt ändå.

Efter min vurpa igår så blev det väldigt stelt och smärtsamt ju längre kvällen led.

Fick svårare svårare resa mej upp då det tog ont i varje muskel bak på ryggen .

Var ju en praktvurpa så vad annat vänta.

Tänkte att nu blir det inget sova i natt men det gick trots allt.

Tog väldigt lång tid innan jag kunde somna då det var svårt hitta ett läge som kändes bra allt som drog och slet.

Fick i alla fall en hyfsad natt med 5 timmars sömn så jag ska inte klaga.

 

Då jag sen skulle stiga upp var det värre. Var så stel och det drog och slet i ryggslutat av minsta rörelse. Väl på benen så fick jag gå igång mej så benen ville vara med på noterna.

Efter ett tags innepromenerande kunde jag röra mej ordentligt igen.

Men oj vad det kändes tungt med smärtan. Det högg ordentligt i ländrygg och ben. Inte konstig med tanke på hur jag flög igår och det slet förmodligen till rätt bra i ryggen också förutom att jag har ont i svanskotan som jag ju landade på.

 

Henrik undrade om jag ändå skulle ut på rundan och givetvis skulle jag det. Var visserligen väldigt sega tunga ben i början men i takt med att jag blev varm så fick även benen bättre fart.

Var bara skönt röra sej så stelheten i musklerna släpper och smärtan i ryggen lättar.

 

Var bra fäste i deg då det var borta det hala som blev igår då det var nyplogat . Nu var det mer lite frostig yta och det kändes som om man hade väldigt stadigt under fötterna. Tur det för en vurpa till hade inte varit kul.

 

Trist bara att det bara ska vara mulet och grått. Hade velat ha lite solsken då det bara varit mulet nu så länge. Endast en dag i veckan har solen tittat fram en liten liten stund.

För annars så är det ju varmt och skönt ute.

 

Då vi kommit halvvägs så dök lilla pudelkillen Bosse upp med sin matte och då var jag bara tvungen få klappa honom lite. Han är hur söt som helst . En grå/silver dvärgpudelkille är han.

Undrar om den lilla killen vi ska få blir i den färgen? Blir bara mer och mer nyfiken på hur han kan se ut då jag ser lilla Bosse. Han har sån fin färg och är så charmig.

Bosse han är 4 år och vår kommande valp♥♥ en hel vecka gammal just idag.

 

 

Då vädret är rätt trist så blir resten av dagen en innesittardag med lite OS på Tv.

Nyss sett skidåkning och det var så spännande se hur tjejerna åkte och då framförallt Kalla som gjorde det igen, en riktig bragd och såg till att dom fick en guldmedalj. Härligt att se.

 

 

 

Nu blir det köra avslappning en stund för jag känner att jag styvnar ihop igen. Speciellt i ryggslutet och höger sida av bröstryggen då det var den sidan som tog emot mesta fallet.

Tror det kan kännas ännu mer i morgon då det oftast brukar bli värst två dagar efteråt.

Som en vass träningsvärk fast det är en skada istället.

 

Har faktiskt tänkt på en sak som jag sluppit nu sen jag börjat med plåstret. Det är vädersmärtan. Den har inte alls varit så påtaglig som tidigare. Förut kände jag av varje oväder som var på G men nu då jag tänker efter så har jag inte känt det de sista två veckorna som gått sen jag satte på första plåstret. Nu är jag ju inne på tredje plåstret och det känns otroligt att det funkar så bra. Och nu har jag även plockat sista pillret för två dagar sen. Känner mej så duktig. Måste berömma mej själv , ingen annan gör ju det. :)

Och med några få undantag så sover jag bra om natten. Till och med efter en vurpa.

Inte illa pinkat om så säger.

 

Platt fall på rumpan.

Blev lite si och så med sömnen i natt då jag hade rätt ont efter gått i snömodd igår.

Fick till slut falla till föga och ta ett piller ( inte det som ska bort utan ett som jag har i nödfall) som tillägg till plåstret .

Gick inte slappna av förrän jag gjort det.

Sen hade jag lite mycket som snurrade i huvudet på mej sen jag mött pudelflickorna igår. Var ett mysigt möte men det fick mitt ännu inte helt läkta sår att öppna sej lite igen.

Så fort jag blundade såg jag Tessan och min saknad var större igen .

Tänk att en liten vovve kan ge en sån sorg och längtan. Nästan mer än då en människa gått bort.

 

 
 

Som tur är har jag ju nått se fram emot i vår då lilla pudelkille får komma hem men det dröjer ju ännu många veckor till detta.

När jag till sist kunde somna så drömde jag om en blandning av Tessan och lilla silverprinsen. Sov inte så bra utan det blev endast tre timmar innan jag vaknade av en hostattack och en ilsken smärta i benet.

Gör förstås till att jag plockat bort sista pillret igår också. Tar lite tid innan kroppen vant sej klara sej utan .

 

Då jag vaknade så tidigt så bestämde jag mej för att ge sömnen en chans till efter jag ätit frukost och döm om min förvåning då jag faktiskt slumrade till i två timmar till.

Jag som inte brukar kunna somna om. Så jag var hyfsat pigg då jag klev upp ändå.

 

Eftersom det snöat blötsnö i natt så tänkte jag först inte gå nån promenad men då jag såg att gångvägarna var plogade så bestämde jag mej för att göra rundan in till Gammelstad som jag planerat för redan igår. Det var så skönt ute. Rena rama vårvädret med 2 plusgrader. Och det var fint plogat så det gick lätt att gå.

Synd bara att det var mulet igen och inte sol som det var en stund igår.

 

Gjorde mina ärenden och tog sen samma väg tillbaka. Var lite seg i benen sen igår men det var inte värre än att det gick rätt bra ändå.

Det gick bra en bit i alla fall. Sen då jag kommit en bit på vägen så halkade jag . Och pladaks så satt jag där på rumpan med ena armbågen i marken.

Rullatorn välte och allt jag handlat for all världens väg.

Visste inte om jag skulle skratta eller gråta där jag satt som en slagen hjälte. Hur i he***te kunde det gå så här. Hann inte med .

Och vad gör jag då?? Jo jag ser mej omkring för att se att ingen sett mej men det var försent för det kom två äldre damer med spark just då. Hur dum får man vara. Varför vill man inte nån ska se det?

Var ju bara bra. Men man skäms ju lite då man sitter där på marken.

 

 
 

Dom hjälpte mej upp och plockade upp mina grejer och ställde upp rullatorn. Jag som säkert var minst 20 år yngre än dom .

Gick ju bra ändå förutom att jag fick ont i svanskotan då jag landade rakt på rumpan, tur man har lite vaddering där bak :) och lite i armbågen , min redan onda armbåge förstås som jag tog emot mej med.

Men inte värre än att jag kunde ställa mej upp , med hjälp av tanterna, och gå iväg hemåt.

 

Men jag lär nog få känna av det i natt och sen i morgon. För det brukar ju komma surt efteråt speciellt då man ramlat på svanskotan.

Men det går ju över .

 

 

 

 

Sol och lite pudelmöte.

Idag var det en härlig promenad med lite sol som kikade fram bakom molnen.

Benen kändes piggare än igår även om det var lite tungt på sina ställen där dom inte plogat sen snöande inatt. Låg väl några cm på ställen där det inte hunnit bli upptrampat.

Men då jag sovit gott i natt så var benen med mej .

Valde gå ut på bilvägen där det var för mycket modd.

Synd att det inte funkar med snösvängen. Är alldeles för sent ute och plogar efter snöfall. Är väl inte tillräckligt med snö-cm förstås.

Annat var det förr då dom alltid var ute tidigt på morgonen och tog just gång- och cykelvägar.

Men det gick ändå tack vare solen . Var så fint och vitt med nysnön som kommit .

Synd bara att solen försvann sen lika fort.

Men då hade jag ändå gått min runda så.

 

Träffade en dam som har två stycken fina härliga pudeltjejer som jag inte träffat sen Tessan fick somna in.

Ena pudeln är en exakt kopia av henne så det blev lite känslosamt. Som titta på Tessan♥♥. 

Samma färg, samma ögon och samma mjuka goa päls. Var bara tvungen gosa lite.

Hon hade förstått att vi inte hade kvar Tessan då hon saknat oss på promenaderna.

Vi brukade ju mötas innan men har inte setts på sista tiden då jag gått andra vägar för att det varit för tufft möta just Tessan-kopian.

Men det var mysigt få gosa lite och få lite pudelpussar av dessa fina tjejer.

Och nu då det mötet var avklarat så känns det som om jag inte behöver undvika det mer.

Hon förstod precis hur det är och vilken sorgsen tid jag haft då hon själv haft många pudlar före dom här. Hon har haft just pudel i säkert 30 år om inte mer.

 

Nu längtar jag ännu mer efter min lilla pudelprins . Tiden går så sakta.

På lördag är han 1 vecka så då är det bara 8-9 veckor kvar. LÄNGTAR sååå!!

 

Igår bytte jag ju plåstret en dag tidigare och det var nog bra det. För nu kunde jag sova utan vakna och det trots att maken jobbar natt. Kändes ensamt i sängen igen då det bara är andra gången han jobbar natt sen vi tog bort Tessan. Så jag pallade upp min stora kuddar som jag använder på dagen som stöd i sängen bakom ryggen för att inte sängen skulle kännas så tom och sen förstås Tessans mysfilt som ännu ligger tryggt hoprullad bakom ryggen under täcket. Den har jag haft där hela tiden och den får mej somna så gott. Är lika mjuk som hon var och doften av vovve finns kvar. Kan inte tvätta den.

 

Så ännu är jag nog lite blödig vad gäller saknaden. Den gör inte lika ont men den kommer då och då över mej och jag bara ser henne.

Var en sån kväll och natt just i natt.

 

     My beautiful dog Miss You ♥♥
 

Men som sagt jag somnade och sov mina 5 sköna timmar och hade mindre ont än igår morse.

Tror nog att det skulle behövas lite starkare plåster nu då pillren nästan är helt ute.

Men en sak är då säker, plåstret fungerar och jag är piggare än på mycket länge.

 

Christina

Blogg om mina fundering mitt i livet

RSS 2.0